Regeringens utlovade nya lag om könstillhörighet dröjer. Enligt uppgifter till Aftonbladet finns en konflikt mellan KD och L.
– Jag vet inte hur det går för regeringen att få fram en proposition. Den utannonserades till februari och har fortfarande inte kommit. Det råder oenighet i regeringen helt enkelt, säger Ulrika Westerlund (MP).
Enligt uppgifter till Aftonbladet har Kristdemokraterna inte levererat enligt tidsplan och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) uppgett att Liberalerna ”är av en annan åsikt än KD”.
För att en lag ska klubbas igenom behöver regeringen sannolikt stöd från fler partier i riksdagen.
Sedan 2018 har två lagförslag lagts fram. Det första drogs tillbaka efter bred kritik och nuvarande regering har uppgett att den arbetar vidare med andra förslaget.
I den senare föreslogs att ändring av juridiskt kön inte enbart ska utgå från självidentifikation och åldersgränsen för att ändra juridiskt kön blir 16 år, inte 12 år, som i tidigare förslag.
Ulrika Westerlund är riksdagsledamot och talesperson för hbtqi (MP).
– MP skulle gärna se ett förslag där ändring av juridiskt kön baseras på självidentifikation. Det fanns i ett utkast till lagrådsremiss som MP + S la fram 2021. Det senaste förslaget kommer från S lagrådsremiss från 2022, saknar självidentifikation som grund och har i stället ett förslag om ”förenklad process”.
Nya förhandlingar väntas i mitten av juni.
Läs mer:
Könstillhörighetslagen som knappt bidde en tumme
RFSL kritiserar nytt lagförslag om könstillhörighet: ”Stor besvikelse”
