Under flera år har olika regeringar sänkt de årliga inkomstskatterna, men nu visar en granskning av Riksrevisionen att de förväntade effekterna inte stämmer överens med den bild som politikerna gett. Bland annat har de med lägst löner inte fått nämnvärda förbättringar.
Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning till riksdagen när det kommer till skatteförändringar och de skillnader i inkomstfördelning de förväntas skapa. Det handlar om exempelvis sysselsättning, antal arbetade timmar och inkomstfördelning av föreslagna skatteförändringar.
Under åren 2011-2023 sänktes de årliga inkomstskatterna med 100 miljarder kronor. Riksrevisionens granskning visar att regeringen gav riksdagen en ofullständig och förskönad bild av vilka effekterna skulle bli.
– Regeringen borde ha redovisat effekterna av skatteförändringarna för riksdagen. Då hade riksdagens beslut grundats på ett mer tydligt och rättvisande underlag, säger riksrevisor Helena Lindberg, i pressmeddelandet.
Jobbskatteavdraget
De största reformerna har varit höjningar av grundavdraget för personer över 65 år och jobbskatteavdraget.
Riksrevisionen redovisar några av effekterna av sänkningarna i rapporten, bland annat har de lett till en jämnare inkomstfördelning, med färre hushåll som har en låg ekonomisk standard. De beräknas också ha ökat sysselsättningen med ungefär 25 000 nya jobb. Borträknat inkomsterna i form av skatter för de nya jobben blir ändå kostnaden cirka 90 miljoner kronor om året.
Dock är det en grupp som sticker ut, för de som tjänar allra minst har skattesänkningarna inte inneburit några nämnvärda förbättringar.
Dessutom resonerar myndigheten att incitamenten att arbeta har försvagats av höjda ersättningar, som till exempel höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen och höjt tak i sjukförsäkringen. Dessa förändringar, som kan ge negativa förändringar på arbetsmarknaden, borde regeringen ha redovisat för riksdagen.
Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen ska förbättra konsekvensanalyserna i sina propositioner på området.
Ur Riksrevisionens granskning:
• Skattesänkningar på 100 miljarder kronor leder till en högre sysselsättning och en jämnare inkomstfördelning.
• Ekonomiska incitament att arbeta har förstärkts av ändrade skatteregler, men försvagats av höjda ersättningar.
• Det förhöjda grundavdraget har gjort det mindre lönsamt att fortsätta arbeta efter 65.
• Brister finns i regeringens konsekvensanalyser.
Läs rapporten.
Källa: Riksrevisionen
Läs mer:
