USA:s högsta domstol har beslutat att högskolor och universitet ska upphöra med att ta hänsyn till etnisk bakgrund under ansökningsprocessen – vilket tvingar institutionerna att ta fram nya sätt att uppnå mångfald bland studenterna.
President Joe Biden är ”starkt, starkt” kritisk till beskedet.
Den mäktiga domstolens beslut handlar om så kallad ”affirmative action”, en form av kvotering – ofta kallad positiv särbehandling. Två fall ligger bakom omprövningen: University of North Carolina och Harvard University som båda har anklagats för att på olika sätt diskriminera studenter genom att ge andra företräde.
Chefsdomaren John Roberts säger att universiteten under en alltför lång tid felaktigt dragit slutsatsen att hörnstenen i en individs identitet ”inte är utmaningar som övervinns, byggda färdigheter eller lärdomar, utan hudfärg”.
Biden: "Inte sista ordet"
Men avvikande åsikter hörs också. En annan domare, Sonia Sotomayor, säger att beslutet ”är ett bakslag för årtionden av prejudikat och betydelsefulla framsteg”.
Domaren Ketanji Brown Jackson säger att beslutet ”verkligen är en tragedi för oss alla”.
Även USA.s president Joe Biden reagerar mot HD-domen. Han säger att han är ”starkt, starkt” kritisk och han uppmanar landets högskolor att inte låta torsdagens dom” bli sista ordet”.
Konservativ majoritet
”De (högskolorna ) borde inte upphöra med sitt engagemang för att säkerställa att studenter med olika bakgrund och erfarenhet speglar hela Amerika”, säger Biden enligt ett uttalande från Vita huset.
Högsta domstolen har två gånger vidhållit policyn, senast 2016. Det var innan den tidigare presidenten Donald Trump utnämnde tre domare. I oktober uttryckte alla de sex domare i den niohövdade gruppen som räknas som konservativa, tvivel angående policyn som upprätthållits ända sedan 1978.
