Efter valet var många förvånade över den starka högervinden bland första- och andragångsväljare. Historiskt brukar ju unga rösta på progressiva partier, och gröna har länge varit särskilt starka bland unga progressiva väljare i storstäderna. Men inte i detta valet. Moderaterna och Sverigedemokraterna gick oerhört bra. Man kände av det redan i valrörelsen när unga kom fram och pratade ekonomi och bensinpris, snarare än klimat, skola och jämlikhet.
Jag har väldigt naivt alltid tänkt att i takt med att det blir allt tydligare att vi står inför en klimatkatastrof och i takt med att klimatförändringarnas konsekvenser breder ut sig och får en direkt påverkan på våra samhällen kommer allt fler att få upp ögonen och bry sig om klimat- och miljöpolitik. Då kommer också människor i allt större utsträckning rösta på gröna partier som har de konkreta förslagen för hur vi som samhälle ska kunna ställa om och leva mer hållbart. Inget kunde vara mer fel.
I takt med att allt fler människor märker av klimatförändringarnas konsekvenser genom till exempel fler krig och konflikter, en allt mer osäker världsekonomi, plötsliga prisökningar och extremväder över hela världen så blir många också allt räddare. De vänder sig inåt, blir oroliga för framtiden, tänker på att värna sitt eget och skyller kanske hellre på någon annan, eller blundar för all den osäkerhet framtiden innebär. I ovisshetens tid röstar inte fler på gröna partier utan på blå.
Dessa slutsatser dras också i Ungdomsbarometerns eftervalsrapport. Förutom generella trender som att ”andelen veganer har minskat, färre väljer ekologiskt samtidigt som intresset för bilar har ökat markant” beskriver de också ”att unga känner en allt större framtidspessimism och att miljöfrågan inte längre är en trendfråga”. Den upplevs viktig, men samtidigt tänker många inte ”att det de gör har någon större påverkan, och att utvecklingen ligger helt bortom deras kontroll”.
Ungdomsbarometern skriver vidare om ”pandemin, krig i omvärlden, underliggande oro över klimatet och nu även en lågkonjunktur som väntar runt hörnet. Det har funnits en oro bland unga för både nuvarande och framtida ekonomi sedan flera år tillbaka, men den har blivit extra påtaglig under det rådande världsekonomiska läget”. Författarna till rapporten konstaterar också att det har blivit viktigare för unga att behålla så mycket pengar som möjligt.
Även den senaste SOM-mätningen om miljö-, energi- och klimatopinionen i Sverige visar på ett väldigt tydligt trendbrott. Andra frågor är högt på dagordningen och andelen som tycker att miljöfrågor är viktigare än andra samhällsfrågor har minskat sedan 2021. Hela 23 procent anser inte att det är korrekt att klimatförändringarna i huvudsak orsakas av mänskliga aktiviteter. Det är alltså väldigt många som inte tror på vetenskapen, eller som tvivlar på den.
Jag tror att en viktig utmaning för oss som nu upplever klimatförändringarnas konsekvenser är att arbeta för samhällen där människor känner en större trygghet inför framtiden, trots att den är så oviss. Samhällen där människor känner solidaritet med varandra, trots att de också är oroade för hur det ska gå för dom själva. Vi behöver samhällen med mer jämlikhet, en fungerande välfärd, trygghet och lika rättigheter för alla. Bara då kommer vi kunna få människor att bry sig om och tro på att den hållbara omställning som behövs också är möjlig.
Att datorns stavningsprogram försökte ändra “framtidspessimism” till “framtidsoptimism” när jag skrev ordet.
Att fotbollsspelare som just genomfört sitt livs bedrift tvingas utstå tafsande.