I torsdags beslutade regeringen att halvera den mandatperiod som universitetens och högskolornas styrelser sitter på: från tre år till 17 månader. Kritiker menar att det snarast handlar om att få in personer med ”rätt åsikter” och att det i längden innebär ett hot mot akademins frihet.
30 universitet och högskolor i Sverige har idag staten som huvudman och därför utses många av lärosätenas styrelseledamöter av regeringen (förutom några som utses internt). Normalt brukar styrelserna sitta under en mandatperiod på tre år.
Men i torsdags valde regeringen att förkorta denna tid till endast 17 månader. I ett pressmeddelande ges den korta förklaringen att ”Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”.
"Häpnadsväckande"
Detta har väckt skarp kritik från flera håll. I en debattartikel i Göteborgsposten på söndagen skriver Marie Demker, professor i statsvetenskap och tidigare ledamot av tre olika universitets- och högskolestyrelser, att regeringens beslut är ”häpnadsväckande” och att ”regeringens nya linje verkar vara att göra om styrelserna genom att tillsätta ledamöter och ordföranden var åsikter är de ”rätta”. Och vars uppgift är att likt politiska kommissarier detaljstyra akademins verksamhet och förvaltning, med hänvisning till ”det säkerhetspolitiska läget”.
Säkerhetsfrågor, konstaterar hon vidare, är ”centrala för alla kunskapsaktörer”. ”Och de frågorna har universitet och högskolor arbetat med under lång tid. Men sådant arbete sker i chefslinjen och ansvarig är rektor som myndighetschef.”
Flera rektorer i landet har också reagerat på beslutet. Ylva Fältholm, rektor på Högskolan i Gävle, ger en kommentar till Dagens Arena:
– Det är med bestörtning vi tog emot det här beskedet. Vi ser väldigt allvarligt på att gå in och detaljstyra på det här sättet. Det försvårar styrelsernas arbete när mandatperioden i praktiken bara blir ett år. Och att bestämma att det ska finnas en sorts kompetens i styrelsen begränsar vår rådighet och vårt självstyre.
Maria Lantz, rektor på Konstfack, uppger för tidningen att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, kallar till en extrainsatt förbundsförsamling med anledning av beskedet. Där kommer det att formuleras en skrivelse till regeringen från alla landets rektorer.
"Ett övertramp"
Camilla Hansén, riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i utbildningsutskottet, skriver i ett mail till Dagens Arena att regeringens agerande är ”allvarligt och ett övertramp mot den grundlagsskyddade akademiska friheten”.
”Vi behöver uppenbarligen skydda lärosätenas autonomi och minska regeringens inflytande över utnämningar till styrelserna”, skriver hon.
Utbildningsminister Mats Persson (L), lämnar en kommentar till tidningen via sms:
”Regeringen står upp för den akademiska friheten. Samtidigt måste alla förhålla sig till det nya säkerhetspolitiska läget. Inte minst mot bakgrund av det krig som just nu pågår i vår närhet och kinesiska militärforskare som visat sig vara verksamma vid svenska lärosäten. Den säkerhetspolitiska förståelsen ska därför inte underskattas, särskilt inte i universitets- och högskolesektorn. Vi befinner oss i en tid där vi inte har råd att vara naiva”.
