De tre pristagarnas upptäckter har gjort det möjligt att utforska förlopp som sker på så kort tid att de tidigare har varit helt omöjliga att följa. Syftet är att ta reda på vad som händer i elektronernas värld.

– Jag har haft tur. Hela mitt liv har jag varit väldigt koncentrerad i min forskning – jag började inom forskningsfältet atomer i starka laserfält, som senare skulle leda till upptäckten av attosekundpulser, säger en tagen Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, på telefon under presskonferensen.

Årets pristagare har gjort experiment där de visat på ett sätt att tillverka ljusblixtar som varar så kort tid att de mäts i attosekunder. En attosekund, som pristagarna har studerat, är så kort att det går lika många sådana på en sekund som sekunder på hela universums ålder.

Användningsområden

Med metoden blir det möjligt att lysa upp ett tillräckligt kort ögonblick så att det går att studera vad som händer inuti atomer och molekyler.

– Det är som att studera elektroner i slow motion och då kan man se precis vad som händer i olika processer, säger Eva Lindroth, professor i fysik vid Stockholms universitet.

Möjliga tillämpningar finns bland annat inom elektronik. Eva Lindroth ser framför sig förfinade mätinstrument, inom exempelvis medicin och i rymden. Men det är inte omöjligt att det även kan leda till något som används av allmänheten.

– Alla trodde att laser var helt värdelöst för gemene man, men nu finns laser i alla hem, säger Lindroth.

– När man kan göra något helt nytt hittar folk på de mest fantastiska saker för mänskligheten, men sedan finns det alltid någon som kommer på att det också går att göra ljusblixtar på diskotek, eller väldigt enkla saker som att mäta räta vinklar.

Ett annat möjligt användningsområde är inom medicin. Ferenc Krausz jobbar just nu med att försöka upptäcka cancer genom ett enkelt blodprov.

– Det skulle kunna göras innan några symtom upptäckts och genom ett enkelt blodprov på en vanlig hälsokontroll. Det är lite av science fiction. Forskningen är fortfarande i sin linda, säger Lindroth.

Fransksvenska

Kungliga Vetenskapsakademiens motivering lyder: ”För experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”

Anne L’Huillier, 65 år, är fransksvenska och verksam vid Lunds universitet. Nobelkommittén skriver på sin hemsida att hon 1987 ”upptäckte att ett stort antal olika övertoner av ljus uppstod när hon sände infrarött laserljus genom en ädelgas”.

– Det här är grundforskning som vi har arbetat med i 30 år och först nu kan vi se hur vi kan använda det. Det visar hur viktigt grundforskning är och hur viktigt det är att den får finansiering, säger Anne L’Huillier.

L’Huillier delar priset med Pierre Agostini, verksam vid Ohio state-universitetet i USA, och Ferenc Krausz, verksam vid Ludwig-Maximilians universitet i Tyskland.

– Jag är väldigt rörd, säger L’Huillier vid pressträffen där pristagarna presenteras.

Texten har uppdaterats.