Antalet sysselsatta i Sverige beräknas öka med närmare 170 000 personer fram till 2031, något färre än den senaste tioårsperioden. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) skulle 91 000 av dem behövas i välfärden.

Men att rekrytera så många till exempelvis vård och omsorg är en stor utmaning och enligt SKR behöver man titta på andra sätt att säkra kompetens.

– Det finns en jättestor potential här. Om de som jobbar deltid skulle jobba tre timmar mer i veckan och om pensionsåldern höjs med två år så skulle man minska behovet av fler anställda med 100 000 personer, säger Bodil Umegård, utredare vid SKR.

"Satsa på arbetsmiljö"

Då krävs det att människor dels orkar arbeta mer – men även längre. Heltidsarbetande inom kommuner och regioner har visserligen ökat de senaste åren. Men inom en del grupper, särskilt kvinnodominerade yrken, är andelen deltidare fortsatt hög.

Inom exempelvis kommunerna arbetade 52 procent av undersköterskorna heltid förra året, för sjuksköterskor var motsvarade siffra 62 procent.

– Det handlar om att ta tillvara på befintliga anställda, utveckla kompetens men också att satsa på arbetsmiljöarbete och att fler kan arbeta heltid, säger Bodil Umegård.

De stora behoven av personal de kommande åren är ”kraftigt koncentrerade” till äldreomsorgen. Gruppen 80 år eller äldre kommer att öka med nästan 50 procent fram till 2031, enligt rapporten från SKR. Som en följd av detta beräknar man att äldreomsorgen kommer behöva öka antalet anställda med 31 procent – omkring 58 500 personer. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar vilket gör att äldreomsorgen skulle behöva anställa omkring 111 000 personer fram till 2031.

Enligt SKR är det dock en kompetensutmaning snarare än en rekryteringsutmaning som välfärden står inför. Man ser att kompetensnivån inom äldreomsorgen behöver bli högre och för att nå dit krävs riktade satsningar.

– Äldreomsorgslyftet har varit framgångsrikt och många har utbildat sig inom äldreomsorgen på alla nivåer.

Svårt under pandemin

Den statliga satsningen infördes under pandemin av den tidigare S-regeringen. Nuvarande regering har dock valt att inte fortsätta den satsningen efter 2023. En anledning är att många kommuner inte utnyttjat de pengar som funnits tillgängliga. Förra året användes 42 procent av drygt 3 miljarder.

– Det har funnits en del problem men det har man försökt hitta lösningar på, säger Bodil Umegård.

Hon pekar på att drygt 6 000 personer påbörjat en utbildning till vårdbiträde eller undersköterska och att närmare 17 000 har påbörjat en annan kompetenshöjande kurs.

– Vi ser att det har gått i rätt riktning, säger hon och tillägger:

– Har man en tuff bemanningssituation kan det vara svårt att skicka iväg personer på utbildning och det var särskilt tydligt under pandemin när det var svårt att få ihop bemanningen. Men det är även en utmaning nu.

Största yrkesgruppen

Många undersköterskor finns inom äldreomsorgen. Från den 1 juli i år blir undersköterska en skyddad yrkestitel, det vill säga bara de med en viss utbildning eller kompetens ska få kalla sig undersköterska.

– Att undersköterska blir en skyddad yrkestitel kan bidra till att höja kompetensen och öka attraktiviteten för yrket. Det är dock viktigt att implementeringen blir så smidig som möjligt.

SKR tror och hoppas att det ska landa väl i slutänden. Men det råder inga tvivel om att det är ett omfattande arbete framåt.

– Vi tror att det kommer bli bra, men det är klart att man kommer behöva ha en viss flexibilitet när man inför det här. Utmaningen är att det här är Sveriges största yrkesgrupp och det här är inget man gör i en handvändning, säger Bodil Umegård.