Frågan om växter kan ge ifrån sig ljud har länge debatterats vetenskapligt enligt de israeliska forskarna. De anser att deras nya studie ger bevis för att en blommande äng eller prunkande tomatodling är inte så tystlåten som man kan tro.

”Våra fynd tyder på att världen omkring oss är full av växtljud, och dessa ljud innehåller information till exempel om vattenbrist eller skador”, säger professor Lilach Hadany vid University of Tel Aviv, i en presskommentar.

”Tydligen kan ett idylliskt fält av blommor vara en ganska bullrig plats. Det är bara det att vi inte kan höra ljuden” fortsätter hon.

Skar i stjälkarna

Forskarna utsatte tobaks- och tomatplantor för olika behandlingar. Vissa fick inte vatten på flera dagar och vissa blev skurna i stjälken, medan andra togs väl om hand.

Plantorna avlyssnades med speciella ultraljudsmikrofoner, och inspelningarna analyserades med hjälp av AI-algoritmer som lärde sig skilja mellan olika plantor och typer av ljud.

Fakta: Så kommunicerar växter
• Det är sedan tidigare känt att växter har förmåga att ”prata” med varandra.
• Kommunikationen kan ske via kemikalier som utsöndras av rötterna och läses av genom rötter hos närliggande växter. Eller så kan den ske ovan jord via luftburna kemiska signaler.
• Forskning pekar även på att växter kan reagera på ljud från omgivningen. Till exempel har en studie visat att ett ljudet av pollinatörer gör att plantor producerar sötare nektar.
• Hur ljuden från växterna själva uppstår är oklart. Men de israeliska forskarna tror att de kan komma ifrån en process där luftbubblor bildas och spricker i växternas kärlsystem.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, Tel Aviv University.

Det visade sig att välmående plantor gav ifrån sig något enstaka läte per timme i genomsnitt. Men hos plantor som mådde dåligt handlade det om runt 35 läten per timme.

Volymen motsvarade ungefär människors prat, men ljudfrekvensen låg på mellan 40 och 80 kilohertz vilket det mänskliga örat inte kan uppfatta.

Djur kanske hör

Vissa djur – såsom möss, fjärilar och fladdermöss – kan däremot uppfatta ljud på dessa frekvenser. Och det är möjligt att både djur och växter har utvecklat en förmåga att höra och svara på ljuden, menar Lilach Hadany:

”Till exempel kan en nattfjäril som tänker lägga ägg på en växt, eller ett djur som tänker äta en växt, använda ljuden för att vägleda sitt beslut.”

Om levande organismer verkligen kan reagera på växternas läten är dock oklart och är något forskarna håller nu på att undersöka.

Som bubbelplast

Så hur låter plågade växter? Ett slags poppande eller klickande ljud hörs på inspelningar där frekvensen skruvats ner så att människoörat kan uppfatta det.

På sikt skulle inspelningar av plantors ljud kunna användas inom jordbruket för att övervaka om de till exempel behöver mer vatten, föreslår forskarna.

Även om den nya studien fokuserade på tomat- och tobaksplantor så spelade de även in ljud från bland annat vete, majs och kaktusar.
Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell.