DEBATT. Det har nu gått över ett år sedan kriget i Ukraina startade på bred front. Över 200 000 soldater och 50 000 civila har hittills dödats. Nästan 14 miljoner människor har tvingats fly från sina hem. Drygt 8 miljoner ukrainare har lämnat landet och drygt 6 miljoner är på flykt inom landet. Nio av tio på flykt är kvinnor och barn.

Kvinnor har våldtagits, barn har skrämts, ett helt folk har traumatiserats. Om striderna fortsätter så kommer Ukraina snart att vara ett avfolkat, ödelagt land. Och många människor runt om i Europa är också rädda för en upptrappning av kriget. De fruktar för sina egna och sina barns framtid.

Den ukrainska befolkningen som brutalt attackerats av Ryssland behöver vår solidaritet. Men vad är solidaritet i detta läge? Hur länge kommer det att slåss och dödas på slagfältet i Ukraina? Och nu, ett år senare, vad är egentligen målet med detta krig?

President Zelenskyj gör ingen hemlighet av sitt mål. Efter de utlovade stridsvagnarna kräver han nu också stridsflygplan, långdistansmissiler och krigsfartyg – för att besegra Ryssland totalt? Sverige har hittills aviserat om elva militära stödpaket till Ukraina där värdet på de tio första uppgår till 10,6 miljarder kronor. Vi har gått från att skicka hjälmar till att nu skicka våra mest avancerade stridsvagnar. Vad är nästa steg? Marktrupper?

För några veckor sedan avslöjade den flerfaldigt prisbelönade journalisten Seymour Hersh i ett globalt uppmärksammat reportage att USA med stöd av Norge är ansvariga för sprängningen av gasledningarna på Östersjöns botten. Samtidigt har DN rapporterat att även svenska marinens krigsfartyg var på plats vid samtliga positioner där Nord Stream inom något dygn sedan exploderade. Vad är Sveriges roll i detta egentligen, och vem har godkänt vår eventuella inblandning i denna krigsförklaring i så fall?
Man kan befara att Putin kommer att inleda en maximal motattack om Krim attackeras. Kommer vi då obönhörligen att glida mot världskrig och kärnvapenkrig? Det skulle inte vara det första stora kriget som började så här. Men det kan vara det sista.

Med stöd av västvärlden kan Ukraina vinna individuella strider. Men landet kan inte vinna ett krig mot världens största kärnvapenmakt. Det säger den högsta militären i USA, general Mark Milley. Han talar om ett dödläge där ingendera sidan kan vinna militärt och kriget bara kan avslutas vid förhandlingsbordet. Varför inte nu då? Omedelbart!

Att förhandla betyder inte att ge upp. Att förhandla innebär att kompromissa på båda sidor. Med syftet att förhindra hundratusentals fler dödsfall och mer förödelse. Så tänker vi och över 700 000 tyskar och det är antagligen även vad hälften av den svenska befolkningen tycker. Det är dags att lyssna på oss!

Vi uppmanar regeringen att omedelbart stoppa alla vapenleveranser som endast förlänger kriget och lidandet. Sverige behöver nu som EU:s ordförandeland ta täten i en allians för vapenvila och fredsförhandlingar i samarbete med övriga europeiska fredsvänner. För varje förlorad dag kostar upp till 1 000 fler människoliv – och för oss närmare ett 3:e världskrig.

Skriv under uppropet på www.fredsuppropet.se