Regeringen tar nu ett första steg för att göra det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer och på fler platser än i dag.
Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vill inte spå när en första ny reaktor skulle kunna stå klar.
– ”När” är en intressant fråga som avgörs av aktörernas vilja att bygga i Sverige, säger Romina Pourmokhtari.
– Det som är min uppgift här är inte att slänga ut olika datum för när vi ska ha kärnkraftverk i Sverige, utan att undanröja de hinder som tidigare regeringar har rest för att förhindra kärnkraft i Sverige.
I dag finns ett tak på max tio reaktorer, men det tas bort i den proposition som regeringen nu har klubbat. Även förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns i dag försvinner. Regeringen hoppas att detta ska öppna för så kallade små modulära reaktorer (SMR) på nya platser.
Förslaget är att förändringarna ska börja gälla vid årsskiftet.
Tar tid
På en pressträff i början av augusti slog Pourmokhtari fast att regeringens mål är att tio nya kärnreaktorer behövs och kan byggas före 2045. Men kort därefter togs de uppgifterna bort från regeringens hemsida.
– Jag står fast vid mitt uttalande om att tio reaktorer är ett fullgott exempel på vad som krävs om vi ska ha 300 Twh år 2045, säger Pourmokhtari och hänvisar till det elbehov som anges i Tidöavtalet.
I våras sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen kommer att hinna ta det första spadtaget under mandatperioden, alltså före nästa val 2026.
Men att bereda en ansökan om att få bygga en ny reaktor tar tid. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan det ta 2-3 år och därefter återstår ytterligare steg, som också tar tid.
Dessutom måste företag vara villiga att investera i nya reaktorer.
– Det finns en mängd olika aktörer som bygger kärnkraft runtom i världen och nu ska vi se till att de vill bygga i Sverige också, säger Pourmokhtari.
Miljontals ton
De närmaste åren kommer utsläppen av koldioxid att öka med miljontals ton i Sverige, bland annat för att regeringen beslutat att sänka reduktionsplikten kraftigt. När dyrare biodrivmedel tas bort ur bensin och diesel ökar utsläppen.
Utsläppsökningarna gör att flera klimatmål ser ut att bommas enligt regeringens egen analys, om inte nya åtgärder genomförs.
– Att bygga ut kärnkraft är en av de viktigaste klimatåtgärderna som den här regeringen genomför, säger Pourmokhtari.
Elektrifiering är regeringens viktigaste verktyg för att minska utsläppen av koldioxid, och då behövs mycket ny el. Ministern påpekar dock att det inte bara är kärnkraft som behövs utan även andra energislag, som vindkraft.
Senare i höst kommer regeringens klimathandlingsplan. Då väntas regeringen ge svar på vilka åtgärder man vill genomföra för att få ned utsläppen även på kort sikt.
