De nya nordiska näringsrekommendationerna som lanserades förra veckan väger för första gången in både hälsa och klimat och landar i att vi måste äta mindre kött och mer växtbaserat. FN:s klimatpanel IPCC har i flera rapporter repeterat att mer växtbaserad mat är ett av våra bästa verktyg för att stävja klimatförändringarna. Samtidigt slås skrämmande värmerekord ett efter ett. Havsisen i Antarktis är rekordliten. Världshaven är rekordvarma. 

Därför är den svenska regeringens reaktion på de nya näringsrekommendationerna till lika delar skrämmande och pinsam vetenskapsförnekelse. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) gick ut med att regeringen minsann inte tänker följa rekommendationerna som gäller klimatet (Aftonbladet 17/6). Kullgren anser att svensk animalieproduktion istället ska öka för att fler betande djur ska bidra till biologisk mångfald.

Det är bara det att de flesta djur inte betar på naturbetesmarker som är viktiga för biologisk mångfald. Kullgrens resonemang haltar på flera sätt.

För det första står de flesta kor inne större delen av sina liv. De betar inte på några naturbetesmarker och djurindustrins lobbyorganisation Lantbrukarnas Riksförbund kämpar för att få bort betesrätten helt. 

För det andra behövs inte fler djur i köttproduktionen för att hålla betesmarker öppna. Vi har redan massor av tjurkalvar som aldrig får komma ut på bete. Genom att släppa ut dem behövs inte ökad köttproduktion för att gynna biologisk mångfald.

För det tredje bygger köttvurmares favoritargument om att köttproduktion behövs för att bevara naturbetesmarker på ett felslut. Det är inte köttproduktion som behövs, utan betande djur. Det finns inget som säger att det är givet att djuren per automatik ska slaktas för kött. 

Kullgren menar vidare att köttproduktionen måste öka för att vi ska få mat vid en kris. En oroad bonde larmar om att årets torka kan leda till matbrist så det verkar som att vi, animalieproduktion till trots, redan är i en kris (DN 21/6). I intervjun framgår att den skörd som går förlorad skulle användas till att utfodra gårdens cirka 500 djur, varav 220 mjölkkor och resten ungdjur och köttdjur. Att använda åkermark till att producera grödor som blir djurfoder istället för att odla baljväxter och grönsaker som människor kan äta direkt är inte matbrist, det är foderbrist och det är inte samma sak. Vi har inte råd att låta grödor ta omvägen via kors magar. Vi kan inte förlita oss på att det kommer att finnas billigt spannmål till djurfoder.

Kullgrens ökade köttproduktion försätter bönder i en situation där de tvingas nödslakta djur. Det går att mätta betydligt fler människor genom att odla baljväxter och grönsaker, men Kullgren ser kor som “levande beredskapslager” (Aftonbladet 21/6). Frågan är vad han tänker att det levande beredskapslagret ska äta när fodret torkat bort.