Accelerationism, agrivoltaisk, autokratisering, avkarbonisering. 2022 års nyordslista inleder med långa ord som inte precis ropar ”utforska mig, använd mig”. Varför alla dessa stavelser? undrar jag. Det finns ord som väcker mer nyfikenhet också. Vad är en egdelord? Varför har politiker börjat tala om att brösta saker?

Men om man tittar närmare finns det mycket att säga om låt oss säga accelerationism. Det är en ”extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror söker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle”.

Nyordslistan ger ett exempel, ett citat från en artikel i ETC. Det handlar om någon, antagligen en vit-makt-ledare, som skriver om att ”få upp de vita från sina arslen för att kämpa för sitt öde”. I artikeln skriver Benjamin Noys, en brittisk professor i kritisk teori, att det ”mer än osar av accelerationism – idén att man bör provocera fram samhällskollapsen genom olika medel, terrorism ett av dem”.

Accelerationism finns inte bara i rasistiska och fascistiska rörelser. Man kan också sortera in Rote Armee Fraktion där, den tyska pseudokommunistiska terrorgruppen som mördade flera personer på 1970-talet. Deras idéer om att få staten att reagera med repression som skulle väcka protester och till slut revolution verkar passa in. Den rörelse som låg bakom invasionen av Kapitolium den 6 januari 2021 var också accelerationistisk, liksom deras efterföljare i olika delar av världen. Så i all sin sexstaviga tungsnubblighet beskriver ordet något som verkligen behöver beskrivas just nu.

Solel och vall

Agrivoltaisk, då? Det är ett teleskopord, alltså ett ord bildat av början på ett ord och slutet på ett annat. Engelska agrivoltaic består av agri- från agriculture, jordbruk, och photovoltaic, som heter fotovoltaik på svenska. En agrivoltaisk teknik är en teknik som omvandlar solens ljus – foto – till energi. Ordet voltaisk användes enligt den historiska ordboken SAOB i slutet på 1800-talet om sånt som ”som har uppfunnits l. upptäckts av A. Volta l. som har anknytning till sådan uppfinning l. upptäckt”.

Alessandro Volta (1745–1827) var en italiensk fysiker, tillika greve, som enligt Wikipedia ”gjorde flera genombrott i utvecklingen av elektriska apparater”. Enheten volt kommer från hans namn, och voltaic finns och används på engelska.

Den 27 maj 2022 kunde man läsa följande i tidningen Lantmannen: ”Utanför Lindesberg, i Vässlingby, ska Linde Energi bygga Sveriges första storskaliga solpark i sitt slag: Solvallen. Namnet syftar på att solel och vallodling ska samsas om utrymmet i en så kallad agrivoltaisk anläggning.”

Autokratisering är vad det låter som. En autokrat är en självhärskare – till skillnad från den autonoma, som är självstyrande, styr autokraten även andra. Autokratisering är alltså en ”process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt”. Språkexemplet kommer från Forskning.se den 11 mars 2022 och handlar om invasionen i Ukraina, som sägs visa på ”att demokratisk tillbakagång, så kallad autokratisering, bland annat leder till fler krig.”

”Decarbonization, eller avkarbonisering, är dagens tema på FN:s Klimattoppmöte COP27 i Egypten. Det handlar om vilka tekniker som står till buds för att minska vårt beroende av fossilt kol – och därmed våra koldioxidutsläpp” berättade Sveriges radio den 11 november.

Osynligt valår

En del ord är lite ospännande som ord betraktade, men inte som tecken i tiden. Energikris hade man hört om förut, men nu är det ju energikrig, där den som har bränsle att sälja kan använda det som påtryckningsmedel. Energifattigdom är vad man lider av om man inte har råd med både värme och mat, och i det här fallet ett resultat av energikriget, vilket leder oss vidare till Putinpriserna.

Ordet Putinpris står i listan, men Magdapriser nämns inte, fast ordet har varit minst lika aktuellt. Överhuvudtaget finns det inte mycket inrikespolitik på listan. Inga falukorvsvitsar, inga kreativa skällsord. 2014 fanns blåbrun med, men flera år senare kommenterade Ola Karlsson på Språkrådet att det kanske hade varit bättre att inte ta med det eftersom det var så politiskt brännbart.

Det är begripligt, Språkrådet har väl annat att göra än att käbbla med blåbruna. Men ändå lite synd att inte dokumentera inrikespolitiken. DN:s ledarredaktion tog saken i egna händer och gjorde en lista över årets ord: pump, kiloWHAT?!, konservativ, motståndare, hår och några till.

Tänk om man skulle göra en lista med politiska ord från 2023, när nu Språkrådet inte tar med dem? Gärna brännbara. Om du tycker idén låter bra och kommer på något som skulle passa, skicka det gärna till malin.bergendal@tidningensyre.se! Så får vi se vad det blir.

Permakris och väntesorg

På min lista över ord att ta upp står några till, men nu hoppar vi över brösta, edgelord, hungersten och urbexare, för det börjar bli långt och jag vill gärna ha med väntesorg också. Väntesorg står sist på listan. Det är sorgen man kan känna över någon som inte är död än, men som inte kommer att leva länge till. Det är ett norskt och danskt lånord, ventesorg, som som tog sig in i svenska språket på allvar som titel på en bok av Anna Pella. Hon skriver om livet med sin dotter Agnes, som har en svår flerfunktionsnedsättning.

– Väntesorg behövs i det svenska språket. Ända sedan jag själv hittade det på en norsk hemsida för några år sedan har jag känt ett lugn. Tänk att det finns ett vackert ord för det tillstånd jag befinner mig i, skriver hon i förlagets pressmeddelande.

Ja, det är vackert. Enkelt och vackert. Jag kommer att tänka på mycket, men bland annat på nyordet permakris, ”serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris”. Det handlar om världsläget, och jag undrar ibland om vi ska känna väntesorg över civilisationen. Men vi får väl lappa ihop den istället, och hjälpa den att gå åt ett annat håll under 2023.