Biodiesel är ett problematiskt bränsle, bland annat för att det är dyrt, kräver mycket mark och ger utsläpp av ämnen som kan vara skadliga för hälsan, skriver Jonathan Othén från SD i Region Uppsala. Istället för att offentliga förvaltningar använder HVO anser han att man borde klimatkompensera genom att plantera träd.
Jag har tidigare skrivit debattartiklar där jag kritiserar biodiesel och i synnerhet HVO lite mer ur ett högerperspektiv – det är dyrt och därför ett slöseri med skattemedel.
Dock anser jag inte att problemen stannar där, problemen med biodiesel är långt större än så. Det är inte en klassisk höger- eller vänsterfråga utan det är även en fråga om främst biodiversitet och miljö, men även klimat i förlängningen. Det är kanske inte en kioskvältare att en sverigedemokrat är kritisk mot ”miljöåtgärder” i många av Syres läsares ögon, men jag tänker att jag ändå ska försöka förklara kritiken ur mitt perspektiv.
Om vi ska prata om biodiesel och vad det faktiskt är i praktiken så är det en form av utsläppsrätt vi som stat, region, kommun eller privat aktör, för den delen, har gjort ett val att försöka klimatkompensera för. Inget fel med det, kan man tycka. Det kan låta fint och det kan kännas som att man faktiskt gör en miljönytta. Jag menar dock att så inte är fallet.
Utöver att det offentliga spenderar flera miljarder årligen på drivmedel som HVO så finns det en rad olika miljöproblem värda att lyfta.
Ett stort problem med biodiesel är att det skapar en konkurrens om markanvändning mellan biodieselproduktion och livsmedelsproduktion. Tillverkning av biodiesel kräver betydande mängder mark, vilket kan driva upp livsmedelspriserna och bidra till matosäkerhet i vissa regioner. Enligt beräkningar gjorda av Gro Intelligence motsvarar den totala mängden spannmål som används till biobränsle omsatt i kalorimängd föda för 1,9 miljarder människor samtidigt som 828 miljoner människor världen över lever i hungersnöd.
Ett annat viktigt problem med biodiesel är dess potentiella negativa inverkan på luftkvaliteten. Biodiesel kan avge högre halter av vissa luftföroreningar, såsom partiklar och kväveoxider, vilket kan ha negativa effekter på människors hälsa. Utöver det så har biodiesel en lägre energiproduktion jämfört med traditionell diesel, vilket innebär att mer bränsle behöver användas för att uppnå samma resultat. Vidare kan transport av råvaror för biodieselproduktion generera betydande utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar, vilket minskar de övergripande miljöfördelarna med bränslet.
Vi vet även att runt 60 procent av den svenska HVO:n består av animaliska restprodukter. Personligen har jag inget emot att man använder sig av restprodukter, dock vill jag ändå problematisera det faktum att stora delar av slaktresterna dels importeras och skeppas långa vägar från Australien till Europa för att sedan bli ”ett miljövänligt drivmedel”, men även det faktum att vi på så sätt uppmuntrar drift av djur i länder som inte ens uppfyller svenska djurskyddsregler. Djurens välmående ligger inte högt på agendan när vi människor förblindas av kattguld som HVO.
En annan enormt viktig aspekt i det hela är så klart även inblandningen av PFAD och palmolja, som står för cirka 4 procent vardera av den svenska HVO-blandningen. Här brukar regionala och kommunal förvaltningar runt om i landet peka på att dessa är ”certifierade” och således inte kommer från nyetableringar av palmoljeplantage där man nyligen skövlat regnskog. I min mening är ett palmoljeplantage just vad det låter som: ett dött plantage utan någon biodiversitet överhuvudtaget. En yta med mark, likt många svenska tallskogsåkrar, där avsaknaden av ett rikt djur- och växtliv lyser med sin frånvaro. Kollar man då på hur mycket av palmoljan som importeras till EU så går ungefär hälften till just biodrivmedel i Europa.
Jag menar att biodieseln, i synnerhet HVO, är miljörörelsens nya mink. Utsläppen av minkar i svensk natur har resulterat i en smärre katastrof för fågellivet i marin miljö. Man vill som enskild aktivist göra en god gärning och rädda den plågade minken från inhumana minkfarmar, men tänker inte på att den inte har några naturliga fiender och sätter istället känsliga ekosystem ur spel. Nu är risken istället att vi gör HVO:n till en global mink där vi köper tillfälliga utsläppsrätter och riskerar både regnskog, miljö och svält.
Vad säger miljörörelsen själva då? Som tur är har många öppnat ögonen och börjat problematisera användningen av biodiesel i Europa och Sverige. Många kallar det för ”greenwashing” och Naturskyddsföreningen menar att ”palmolja kan vara tre gånger så skadligt för klimatet som fossila bränslen och därmed helt motverka den klimatnytta man önskar uppnå.” Även forskaren Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys vid Chalmers i Göteborg, har sagt att ”jag ser ju att en kraftigt ökad användning av biodrivmedel oundvikligen kommer att leda till stora miljö- och klimatskador”.
Det är så klart lätt att klaga och problematisera utan att komma med någon form av konstruktiv lösning. Som tur är finns det bättre sätt att klimatkompensera som dessutom håller längre och inte bara bränns upp i förbränningsmotorer för att aldrig mer kunna användas igen. Stefan Wirsenius skrev redan 2019 i Dagens Nyheter att ”klimatkompensera med träd på svensk mark i stället”, även professor Olli Tahvonen för Avdelningen för skogsvetenskaper på Helsingsfors universitet menar att klimatkompensera genom att behålla skog är billigare än andra utsläppsrätter.
Det är en åsikt som jag delar med dem bägge. Om vi istället lade en liten del av alla pengar vi i dag lägger på biodiesel på att köpa upp kalhyggen som är planerade att bli tallskogsåkrar så skulle man kunna låta dessa växa fritt och bli kolsänkor, över tid skulle dessa kalhyggen återigen bli skogar med biodiversitet. Det skulle inte bara vara bra för klimatet, plånboken, den lokala miljön och djurlivet, det skulle vara en fantastisk tillgång för oss människor. Vi skulle ha tillgång till vackra skogar i våra närmiljöer där vi bland annat kan plocka svamp, campa, fiska och hålla oss friska genom att vara ute i naturen.
Jag ser hellre naturliga skogar i vår närmiljö än palmoljeplantage på andra sidan jordklotet.
