Sedan bostadsminister Andreas Carlson (KD) tillträdde har byggandet av nya bostäder i Sverige nästan halverats. Det fortsätter dessutom nedåt. Ett imponerande facit får man säga, även under en ekonomisk kris. Bostadsministern har legat i. Regeringen hade knappt öppnat kontorslådorna på Rosenbad innan investeringsstödet för nya hyresrätter gick upp i rök.
Innan minister Carlsson tillträdde var Sverige på väg att bygga bort bostadsbristen till 2030. Det var i alla fall prognoserna från Boverket. Men nu är målet återigen utom räckhåll. Onekligen snabbt marscherat.
Sådant sker inte av en slump. Det måste förstås finnas en benhård politisk vilja bakom att så snabbt kunna rasera Sveriges bostadspolitik. Men vilken? Kunde det kanske vara ett resultat av KD:s fäbless för skattesänkningar? Något slags lutherskt ideal om att folk borde bygga sina egna hus?
Sedan kom jag på att KD inte längre är det parti det brukade vara. Kristna värden och traditionell konservatism har ersatts av kulturkrig. Partiledaren är en dömd brottsling. Deras EU-parlamentariker Sara Skyttedal (KD) gick till råga på allt ut i DN och krävde legalisering av att röka hasch.
Och då kom jag på det. Det måste vara HASCHET! Den slopade bostadspolitiken är inte alls en fråga om bortprioriteringar, sänkta skatter eller bristande resurser. Det är det nya Cannabis–KD som är i farten. Skyttedalfalangen. Partiföreningen-för-kristna-som-vill-mecka-sig-en-redig-”hadirattan-da-da-umpapa”.
Hear me out. Andreas Carlson har förstås konspirerat ihop med sin kollega Sara Skyttedal. I likhet med henne har han kommit fram till att legalisering är partiets nästa stora fråga. Men med tanke på att Skyttedal nästan blev utslängd ur partiet när hon drev på för lagligt brajande, har de gjort en taktisk reträtt. De måste öka det folkliga stödet för att mecka sig en holk först.
Som alla vet är det bästa sättet att normalisera haschrökande att flytta in i ett kollektiv. Det är sen gammalt. Och utan bostäder har svenskarna inget val. I den rasande takt som bostadsbyggandet nu minskar är det bara en tidsfråga innan det blir en renässans för 70-talets bolmande hippiekollektiv. En framtida majoritet för att ta sig en gås är därmed säkrad. Smart. Skyttedal och Carlsson är knappast födda i farstun.
Jag vill därför sträcka ut en hand till Andreas Carlsson. Bland gröna finns flera som delar tanken om legalisering, men framför allt gillar alla kollektivet som boendeform. Att bo kollektivt är miljövänligt, trevligt och man delar på resurserna. Färre hus behöver byggas, vilket ger lägre utsläpp. Jag bodde själv länge i ett studentkollektiv och jag tycker fortfarande att det var den ultimata boendeformen.
Jag vet att jag här på tidningen är i gott sällskap. Flera bor i kollektiv och känningarna i omställningsrörelsen är betydande. Jag ska direkt höra med Syres chefredaktör Lennart Fernström. Han kan säkert bjuda in till studiebesök i sitt berömda kollektiv i södra Stockholm. Vi kan nog fixa ett rum till ministern någonstans, om det skulle passa. (Men håll din privata hobby lite diskret. Alla är inte lika öppensinnade som ni kristdemokrater och det är i regel inte populärt att röka inomhus.)
Nästa steg är att regeringen satsar på någon form av statligt stöd för fler kollektivhus, men vi förstår att detta bara är ett första steg i en långsiktig plan. Vi har tålamod.
Svenska folk, låt er inte förblindas av trångboddheten, hutlöst dyra andrahandskontrakt och avstannat byggande. Bostadsministern vet vad han håller på med. Äntligen gör regeringen något bra!
Bostadsminister Carlson!!! Snart gör Lukas Moodysson en uppföljare till Tillsammans – med Carlson som skäggig huvudkaraktär!
Att jag själv inte längre bor i kollektiv och kan slänga käft i köket. Trist.
