I dramatikern, dissidenten och frihetshjälten Václav Havel hade Tjeckien en av de mest hyllade presidenterna i modern tid, inte minst i omvärlden.

Mannen bakom ”sammetsrevolutionen” 1989 blev sitt lands första ledare efter kommunisttiden och det fredliga delandet av det gamla Tjeckoslovakien. Han ses som en av 1900-talets största européer och har fått både Prags flygplats och Europarådets främsta människorättspris uppkallat efter sig.

Men sedan dess har det varit annorlunda. Havels två efterträdare på presidentposten har varit betydligt mer omstridda.

Klaus och Zeman

Först kom Václav Klaus, president 2003-13, uttalad klimatskeptiker och kritisk mot både Nato och EU, som i det längsta drog ut på att godkänna EU:s nya Lissabonfördrag, som han menade var odemokratiskt.

Sedan kom Milos Zeman, president från 2013, som kallat HBTQ-personer för ”motbjudande”, hyllat Rysslands president Vladimir Putin och flitigt ifrågasatts för sin stora konsumtion av både alkohol och cigaretter.

När nu en efterträdare till Zeman ska röstas fram är frågan om en betydligt lugnare relation till omvärlden är att vänta – eller om tjeckerna vill fortsätta på samma spår.

Babis mot Pavel

Den ena av de två finalkandidaterna är hur som helst Andrej Babis, premiärminister fram till i fjol, en av landets rikaste män och ofta stämplad som Tjeckiens Donald Trump. Som regeringschef samarbetade han nära med grannlandet Ungerns premiärminister Viktor Orbán och fick många av sina kollegor i de västra och norra delarna av EU att sucka tungt på toppmöten i Bryssel.

Stärkt av att precis ha friats från korruptionsanklagelser landade han på 34,9 procent av rösterna i den första valomgången för två veckor sedan.

Mot honom står den utomlands mer anonyme och politiskt ovane förre generalen Petr Pavel, tidigare försvarschef och ledare för militäralliansen Natos högsta militärråd 2015-18. Pavel har stöd från den nuvarande regeringen och fick 35,4 procent i runda ett.

Kritik inom Nato

Även om Babis röstats bort från regeringsmakten är han fortsatt populär bland många tjecker som ser honom som en frisk fläkt mot etablissemanget.

Hans försök att i valspurten utmåla Pavel som krigshetsare och sig själv som en fredens man har dock fått hans opinionssiffror att dala.

– Absolut inte, svarade Babis i en tv-debatt på frågan om han som president skulle skicka tjeckiska soldater till hjälp om Polen eller länderna i Baltikum skulle attackeras.

Det fick både grannländer och politiska motståndare att rasa, särskilt med tanke på Natomedlemskapets principer om att hjälpa varandra.

– Om någonsin tjeckisk frihet eller självständighet utmanas utifrån kommer litauerna stå sida vid sida med det tjeckiska folket, sade exempelvis Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till EU:s senaste utrikesministermöte.

Deltagandet avgör?

Mätningar inför det val som pågår under fredagen och lördagen pekar på seger för Petr Pavel med runt 55 procent av rösterna, mot 45 för Babis.

Mycket hänger dock på valdeltagandet. Kommer tillräckligt många som ogillar Babis att rösta, med tanke på att presidentposten trots allt mest är ceremoniell, medan den tunga politiska makten ligger hos regeringen?

– Frågan är om Babis kommer att kunna demobilisera en del av Pavels väljare. Det verkar osannolikt eftersom Babis är så polariserande och många vill stoppa honom, säger statsvetaren Otto Eibl på Masaryk-universitetet till nyhetsbyrån AFP.