Hur och på vilka sätt kan den svenska exporten av vapen och krigsmateriel påverkas av ett svenskt Natomedlemskap och processen dit? Detta har Svenska freds undersökt och presenterar resultatet i en delrapport. Bakgrunden är att flera av Sveriges största vapenföretag, bland annat Saab, har framhållit att ett medlemskap skulle påverka vapenindustrin positivt.

Enligt rapporten kan ett svenskt Natomedlemskap till viss del öppna upp nya forum för upphandling på sätt som är positiva för svenska vapenföretag, och det kan också bli aktuellt med nya mottagarländer; redan under ansökningsprocessen har vapenexporten återupptagits till Turkiet. Att medlemskapet i sig skulle få stora direkta positiva konsekvenser för exporten är det dock få som förväntar sig, men det råder ingen tvekan om att den gynnas i ett större perspektiv.

– Natomedlemskapet ska ses som del av en större upprustningstrend och en militarisering som i sig verkligen gynnar vapenindustrin och dess export, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett pressmeddelande.

Mindre strikta prövningar

Svenska freds uttrycker i rapporten också oro för att ansökan och medlemskapet leder till att Sverige kompromissar med grundvärden i svensk utrikespolitik, något som skulle kunna innebära ”mindre strikta prövningar med utökade möjligheter för den svenska vapenindustrin att exportera till odemokratiska och krigförande stater”.

I veckan har konferensen Nato Industry forum ägt rum i Stockholm. Det är första gången forumet arrangeras i Sverige och budskapen under mötet var enligt Sveriges radio att försvarsindustrin i Europa måste stärkas och att mer vapen behövs akut till Ukraina. Följaktligen uppmanade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg medlemsländerna att investera mer i försvarsindustrin.

Läs mer: 

36 procent av svensk vapenexport går till icke-demokratier