En basinkomst skulle påverka människors beteende. Men det gör också beskattning. I en ny finsk rapport har forskare räknat på en basinkomst som finansieras av en ny skatt på inkomst från arbete, företag och kapital. Hade forskarna räknat med andra skatter istället hade resultaten blivit annorlunda. Men så här påverkas olika grupper av just denna basinkomstmodell.
Nyligen gav en parlamentarisk kommitté i Finland ut en rapport som undersöker hur basinkomst skulle påverka befolkningen. Basinkomsten som undersöks skulle vara universell, alltså gå till alla i samhället. Men den skulle vara partiell, det vill säga lägre än vad som går att leva på.
Forskarna har räknat på att den partiella basinkomsten skulle ligga på 742 euro i månaden före skatt (motsvarande ungefär 8 300 kronor), och skulle ersätta flera bidrag. Bland annat skulle grundnivåerna i sjukpenning och arbetslöshetsersättningen avskaffas, men de högre nivåerna som bygger på intjänad inkomst finnas kvar. Dessutom skulle bostadsbidraget behållas, liksom även kompletterande ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag).
Totalt skulle 60 procent av befolkningen få förändrade inkomster på rak arm om denna typ av basinkomst infördes. Generellt skulle låginkomssttagare gynnas, men inte alla. Ensamstående eller arbetslösa föräldrar skulle förlora i inkomst.
Så här har forskarna kommit fram till att olika grupper skulle påverkas:
Försörjningsstödsmottagare
Införandet av en basinkomst enligt den finska rapportens modell skulle innebära att nya grupper fick försörjningsstöd och andra inte längre behövde det. Dessutom skulle en del försörjningsstödsmottagare strunta i att söka den del av försörjningsstödet som skulle finnas kvar eftersom summan skulle vara för låg för att det skulle kännas värt jobbet. De nya grupperna som efter basinkomsten skulle få rätt till försörjningsstöd är de grupper som skulle få mindre pengar när beskattningen på lönen blev hårdare. Totalt skulle antalet personer som fick försörjningsstöd minska med en femtedel.
Sjukskrivna
För sjuka med grundnivån i sjukförsäkringen skulle övervakning tas bort och kontakten med sjukvården skulle enbart ske på individens eget initiativ. Det är oklart om det skulle påverka hälsan och sjukskrivningstiden, anser forskarna.
Sjuka som får ersättning som bygger på intjänad inkomst skulle få lägre inkomst på grund av höjd beskattning på arbetsinkomst med denna finansiering av basinkomst.
Arbetslösa
Basinkomsten skulle ersätta grundnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Det skulle antagligen leda till att färre gick till Arbetsförmedlingen för att hitta nya jobb. Arbetslösa som får den högre ersättningen, som bygger på intjänad inkomst, skulle få lägre inkomst på grund av den höjda beskattningen.
Studenter
Basinkomsten skulle ersätta studiebidraget, som i dag är lägre än den tänkta basinkomsten. Antalet studenter som tog studielån skulle antagligen minska eftersom de i stället fick basinkomst. Hur basinkomsten skulle påverka längden på studierna är dock oklart. Kanske skulle den förkortas om färre hade extrajobb. Men studietiden skulle också kunna förlängas eftersom den gräns för hur mycket studenter får tjäna skulle tas bort, eftersom basinkomst per definition är villkorslös. Det skulle kunna leda till att fler jobbade parallellt med studierna, vilket skulle kunna innebära att det tog längre tid att få dem klara. Samtidigt skulle det kanske gå att förhindra genom att förbjuda folk från att fortsätta studera om de inte hade klarat av sina kurser, uppger rapportförfattarna.
Nyanlända
Basinkomsten skulle innebära att nyanlända inte längre var skyldiga att delta i olika aktiviteter, vilket skulle försämra integrationen, enligt rapporten. En lösning kunde vara att basinkomsten endast gavs till personer efter att de bott en viss tid i Finland. Innan dess skulle nyanlända få en annan typ av ersättning som skulle främja integrationen.
Föräldrar
Basinkomsten skulle ersätta det finska vårdnadsbidraget som går till föräldrar som vill vara hemma med sina barn upp till tre års ålder, istället för att ha dem på förskola. Basinkomsten skulle antagligen leda till att föräldrarna, oftast mammor, stannade hemma längre och lönearbetade mindre. Å andra sidan skulle kanske fler barn gå på förskola eftersom basinkomsten delas ut villkorslöst, utan krav på att vara hemma med barnet.
Samtidigt skulle många föräldrar som var ensamstående eller arbetslösa förlora i inkomst, eftersom barnbidraget för arbetslösa tas bort i den basinkomstmodell som presenteras i rapporten.
Företagare
Basinkomst skulle betalas ut till alla, även företagare. Det kan uppmuntra folk att våga starta företag. Samtidigt skulle en basinkomst kunna stödja företag som annars skulle vara olönsamma.
Medelklass och överklass
Forskarna tror att den höjda skatten på inkomst från arbete, företag och kapital, som skulle finansiera basinkomsten, inte skulle påverka arbetsviljan hos medel- och överklassen. Men det är svårt att förutsäga folks beteenden i de mikrosimuleringsmodeller som forskarna använde sig av.
Mikrosimuleringar innebär att statistik körs i databaser och de finska forskarna använde sig av ett system som motsvarar det som Statistiska centralbyrån har – Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT).
Läs mer:
