90 procent av det skräp som hittas på gator och torg och i parker är engångsartiklar av olika slag. Det visar en nationell skräpmätning som Naturvårdsverket gjort. Den visar också att två tredjedelar av allt skräp innehåller plast.
Engångsprodukter, framförallt fimpar, är den vanligaste typen av skräp i Sverige. Räknat till antal står fimparna för hela 48 procent av allt skräp. Därefter kommer portionssnus, som står för 17 procent av totalen. Det visar en nationell skräpmätning som Naturvårdsverket genomfört. Det hela är en del av ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket fick år 2021 och som ska bidra till ett fortsatt arbete med att minska nedskräpningen.
Mätningen gjordes i 40 slumpmässigt utvalda kommuner och pågick i en vecka i varje kommun. Skräpet som hittades på gator, torg och i parker i huvudorten i kommunen räknades ihop och utifrån det beräknades ett medelvärde för hela Sverige.
Mest plast
Resultatet visar också att två tredjedelar av allt skräp innehåller plast, något som kan ställa till stora problem för djur, och som också bidrar till att sprida mikroplaster i naturen, då det så småningom bryts ner.
Förutom cigarettfimpar, som bland annat innehåller plast, så stod kategorin ”övriga engångsplastprodukter” för 4,56 procent av skräpet. 8,64 procent utgjordes av så kallade ”flexibla omslag”, och där återfinns sådant som godispapper, glasspapper samt papper för hamburgare och snacks.
Engångsplastlock till muggar, engångsplastlock till matlådor, våtservetter, ballonger, tunna plastbärkassar samt matlådor och muggar gjorda av engångsplast fick alla egna kategorier i undersökningen, även om de alla var för sig svarade för mindre än en procent av nedskräpningen.
De vanligaste materialen i skräpet som hittades var:
• Plast: 66 procent
• Övriga material, t.ex. portionssnus, tyg, trä, bambu, organiskt: 21 procent
• Papper/kartong: 7 procent
• Metall: 4 procent
• Glas: 2 procent
Mätningen kommer att ligga till grund för uträkningen av den nedskräpningsavgift som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala för att kompensera kommunernas städkostnader och är en del av genomförandet av engångsplastdirektivet.
Kommunernas kostnader beräknas uppgå till 430 miljoner kronor årligen och en del av detta ska bekostas av producenterna. Hur mycket kommer att beslutas inom kort.
Fakta: Olaglig nedskräpning
Det är olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är.
Från den 1 januari 2022 gäller även böter för den som slänger småskräp på marken, som till exempel cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper.
Källa: Naturvårdsverket
