Drygt 43 000 personer hade skrivit på folkrörelsen Skiftets kampanj för att inte hemligstämpla elstödet och några av de aktiva befann sig under lunchen utanför riksdagshuset för att göra sina röster hörda. Christian Tengblad, kampanjare på Skiftet, berättar att taktiken var att prata personligen med de riksdagsledamöter som man stöter på.

– Om vi lyckas haffa någon och prata med den direkt, det kommer att ge större effekt än att Ebba Busch får den här listan som går direkt till papperskorgen, känner jag. Det engagemanget här ska vi försöka ta tillvara på och se till så att budskapet går fram till så många makthavare som möjligt, säger han till Syre.

En av de som var på plats och som skrivit under namninsamlingen var Unni Hansson.

– För jag tycker det är en skandal att det ska vara hemligstämplat, att man inte törs avslöja, tydligen, vilka som är storförbrukarna.

Hon tycker det är bra att 43 000 skrivit på uppropet.

– Men om det hjälper, det vet jag inte.

Stefan Eriksson som också tagit sig till manifestationen hoppades att det kunde leda till förändring.

– Ja, varför inte, vi står ju här iallafall när vissa av riksdagsledamöterna kommer ut och talar om vad vi tycker. Det borde vara fler, tycker jag.

Men aktionen visade sig inte hjälpa i detta fall. Under dagen röstade riksdagen för regeringens proposition med 155 röster mot 151 (43 var frånvarande). Därmed kommer uppgifterna om vem som får elstöd att hemligstämplas i 20 år. Den nya lagen kommer att träda i kraft den 1 februari.

Oppositionspartierna röstade nej till förslaget. I riksdagens debatt sa Jan Riise (MP) att det måste vara transparent hur skattemedel används om man ska veta om de träffar rätt.

– Offentlighetsprincipen utgör en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick, forskare och medier måste kunna utvärdera utfallet av den här rekordstora utbetalning till hushåll och enskilda.