Tidöavtalets aviserade paradigmskifte i svensk migrationspolitik riskerar att misstänkliggöra redan utsatta människor, minska deras rättssäkerhet och driva dem längre från samhället. Det befarar Asylrättscentrum, som presenterade en ny analys av överenskommelsen på torsdagen.
Politiken gällande migration och integration utgör den mest omfattande delen av Tidöavtalet, konstaterar Asylrättscentrum i ett pressmeddelande. SD och regeringen är tydliga med att de bland annat vill anpassa Sveriges lagstiftning för asylmottagande för att inte vara mer generöst än vad EU-rätten kräver, begränsa den humanitära skyddsgrunden och vidta åtgärder som så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter.
Enligt Asylrättscentrums analys finns risker med flera av förslagen.
– Vi befarar att Tidöavtalets ambition att begränsa asylsökandes rättigheter och de åtgärder som föreslås för att komma till rätta med skuggsamhället kan leda till att redan utsatta människor misstänkliggörs i stället för att få det skydd och stöd de behöver och har rätt till, säger Mita Holmer, tillförordnad generalsekreterare på Asylrättscentrum.
Stor osäkerhet
Minskningen av antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900 per år är redan genomförd. Andra förslag är utredda sedan tidigare eller under utredning. Därmed kan ny lagstiftning i vissa fall läggas fram för beslut relativt snabbt medan annat kräver en längre process.
Enligt Martin Nyman, chefsjurist på Asylrättscentrum, råder fortfarande stor osäkerhet om hur Tidöavtalets förslag ska genomföras. Det är också oklart hur asylsökandes rättigheter, såväl som samhället i stort, kommer påverkas.
– Vi förväntar oss att Sverige fortsätter att värna asylrätten – som är en grundläggande mänsklig rättighet – och respektera internationella konventionsåtaganden och EU-rätten, säger Nyman.
