Det är många som hade dömt ut danskarnas utsikter att klara ett klimatmål till 2025, som säger att utsläppen ska minska med 50 till 54 procent (jämfört med 1990). Så sent som i februari, konstaterade landets klimatpolitiska råd att politiken var ur kurs för att nå målet och att det skulle krävas akuta insatser för att det inte skulle bommas. Nå, klimatminister Lars Aagard satte heder och ära i att politiken skulle leverera.

– Det känner jag i hjärtat, så det får man ta mitt ord på, sa han till Danmarks radio.

Nu har han och den sittande regeringen kommit med en lösning – att öka andelen biodrivmedel, för att klara målet till 2025. Exakt hur mycket är ännu inte beslutat. Men det klimatpolitiska rådet är hårda i sin kritik. Den danska nättidningen Klimamonitor skriver att rådets ordförande, Peter Møllgaard, menar att det är viktigt att klimatpolitiken är ute i god tid, så man inte blir tvungen att hasta fram lösningar i sista stund.

– Det verkar mer som en lapplösning, för 2025 närmar sig med stormsteg, och därför måste man göra något, säger klimatrådets ordförande, Peter Møllgaard i ett uttalande.

Omvänt i Sverige

Peter Møllgaard delar dock den danska regeringens bedömning om att klimatmålet nu kan nås. Men att det inte är till gagn för klimatet, på grund av de avskogningseffekter som användandet av biodrivmedel är förknippat med. Att regeringen skärper regler, som ska öka andelen biodrivmedel av restprodukter på bekostnad av grödor som socker och soja – imponerar inte, även om det till viss del reducerar problemet, säger han.

Mijöorganisationerna Concito och Grön omställning är kritiska till att använda biobränsle för att nå klimatmålet till 2025, då det enligt organisationerna ”har en tvivelaktig klimatvinst”.

Istället vill de höja koldioxidskatten.

Även i Sverige har det klimatpolitiska rådet varit kritiska till användandet av biodrivmedel, om än inte lika kategoriskt som kritikerna i Danmark. Kritiken har rört att att tillgången på hållbara biodrivmedel skulle kunna ”bli en utmaning” och att hög inblandning av biodrivmedel till skillnad från satsningar för att minska biltrafiken, skulle göra det svårare att nå mål om mindre luftföroreningar (kväveoxider) – men också för att tyngdpunkten på ett styrmedel gör politiken mer sårbar. I år var ett viktigt budskap i rapporten, att en kraftigt sänkt inblandning av biodrivmedel skulle göra det ”otroligt svårt att nå klimatmålen till 2030”.

I Sverige är miljörörelserna delade i synen på biobränslen som klimatlösning. Naturskyddsföreningen ser biobränslen som en nödvändig dellösning i den snabba omställning som krävs, medan Greenpeace ser det som en falsk klimatlösning.