Biometriska uppgifter är en rad olika typer av information som kan tas fram ur till exempel dna, fingeravtryck, ansiktsbilder och röstupptagningar. I en utredning som presenterades för regeringen i juni i år lades bland annat förslag fram om att biometriska uppgifter ska få sparas i passregistret och att polisen ska få göra biometriska jämförelser med dessa uppgifter. Förslaget innebär med andra ord att det kommer att skapas ett nytt register innehållande biometriska uppgifter som innefattar merparten av den svenska befolkningen.

Detta avstyrker IMY i sin remiss.

– Att göra passregistret till ett biometriskt register som får användas i ett brottsbekämpande syfte skulle vara en stor och principiell förändring. Dataskyddsregelverket tillåter inte att den här typen av känsliga uppgifter används så generellt och odifferentierat inom brottsbekämpningen om personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. Vi bedömer att det här förslaget strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätten och avstyrker därför att förslaget genomförs, säger Lisa Zettervall, jurist på IMY, i ett pressmeddelande.

Mycket integritetskänsliga

Insamling av den typen av uppgifter kan visserligen bidra till att fler brott kan klaras upp, skriver IMY, men konstaterar samtidigt att biometriska uppgifter är mycket integritetskänsliga och kan ge väldigt mycket information om en enskild individ.

”Uppgifterna är också beständiga, det är till exempel inte möjligt att byta fingeravtryck. Hamnar uppgifterna i orätta händer är integritetsförlusten svår att reparera. I lagstiftningen om dataskydd har därför biometriska uppgifter ett särskilt starkt skydd”, skriver myndigheten.

Riskerna med de biometriska uppgifterna handlar delvis om missbruk och obehörigt nyttjande, men även att användningen av uppgifterna kan innebära problem. Till exempel kan automatiserade jämförande sökningar mot oidentifierade misstänkta gärningsmän riskera att leda till diskriminering eller felaktig identifiering.

– Förslaget måste också ses i ljuset av andra förslag om bland annat utökade möjligheter till användning av ansiktsigenkänning och kamerabevakning. Om det skapas ett register för ansiktsbiometri över merparten av den svenska befolkningen samtidigt som ansiktsigenkänning tillåts vid kamerabevakning på allmän plats blir det i praktiken möjligt att identifiera de flesta människor i det offentliga rummet. I förlängningen riskerar det att hota inte bara privatlivet, utan även andra grundläggande rättigheter som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Lisa Zettervall i pressmeddelandet.

Inte proportionerliga

Totalt har 30 remissvar kommit in under remisstiden som gick ut den 13 oktober. Till de som tillstyrker förslagen i utredningen hör Brottsoffermyndigheten, som menar att utredningen ”på ett förtjänstfullt sätt motiverat varför brottskatalogen bör hållas begränsad men ändå kunna utvidgas till att inrymma även andra allvarliga brott såsom våldtäkt, våldtäkt mot barn och grov misshandel”.

Avstyrker förslagen gör däremot Institutet för mänskliga rättigheter, som anser att ”utredningen inte tar tillräcklig hänsyn till den integritetskränkning som det innebär att använda biometriska data från register som skapats av andra skäl än brottsbekämpning, som passregistret och släktforskningsdatabaser, och att förslagen i dessa delar inte är proportionerliga i förhållande till syftet”.

De skriver vidare att det finns ”starka skäl att tro att förslaget inte är i förenlighet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna”.