För att få en god ekologisk mångfald i framtiden behöver vi skydda kusterna bättre. Eric Axner-Norrman föreslår ett projekt efter walesiskt mönster med naturstigar, som både blir ett skydd för naturen och gör den lätt att få tillgång till.
DEBATT: År 2012 var Wales det första landet i världen som gjorde hela sin långa, vackra kust tillgänglig för allmänheten att på statligt omskötta vandringsleder kunna njuta av dess skönhet och mångfald. Landets kust är på så sätt skyddad från vidare storskalig exploatering, men ändå lätt tillgänglig för alla besökare.
I Sverige ser det lite annorlunda ut; det urholkade strandskyddet är bara ett av alla hot som försätter våra långa och unika kuststräckor i fara. Ibland känns det som att kustområdena – av vilka vi har väldigt många – glöms bort lite, och det är så klart sorgligt av flera anledningar. Både stora och skiftande naturvärden och ett levande och likaledes skiftande kulurlandskap definierar vår Skagerrak-, Kattegatt- och Östersjökust. Att aktivt säkra dessa unika miljöer för framtiden är långt ifrån omöjligt och till och med nödvändigt ifall vi vill ha god biologisk mångfald och därigenom, bland annat, ett levande, småskaligt och hållbart fiske i våra vatten.
En önation som Storbritannien har som sagt kommit en bra bit på väg i att bespara sina kuster en alltför hårdför mänsklig närvaro. Det rör sig om stränder, klippor och busk- och skogslandskap precis intill havet som nu är fredade och åtkomliga för allehanda rekreation. Wales Coast path är samlingsnamnet på de naturstigar som kramar hela den walesiska kustlinjen, från syd till nord, utan nämnvärda avbrott – allt som allt 1 400 kilometer. I England planeras just nu samma sak, då med 4 300 kilometer stigar. Framgången för dessa projekt har varit stor och mycket välkommen.
Ett liknande projekt i Sverige, med vår allt som allt 2 400 kilometer långa kust, skulle ge det bästa av två sammanlänkade världar: skyddade områden för flora och fauna, samt enorma rekreationsmöjligheter och hållbart liv i underskön och unik miljö. Våra kustlandskap är något av det mest värdefulla och speciella vi har, väl värda att få avnjutas av dem som vill. Att öppna upp och samtidigt skydda våra fantastiska kuster vore att – som det brukar heta – slå två flugor i en välplacerad smäll.
