Det tas steg i rätt riktning, men lagstiftare och företag behöver bli ännu bättre på att säkerställa att mänskliga rättigheter tillgodoses, inte minst i omställningen till förnybar energi. Det konstaterar organisationen Swedwatch i sin årsrapport för 2022.
Den ideella organisationen Swedwatch, som arbetar för att företag, investerare och stater ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, presenterade i dag sin årsrapport. Där konstaterar de att företags och staters negativa inverkan på mänskliga rättigheter fortsatte även under 2022.
– Vi såg hur klimatförändringar och miljöförstöring drabbade många hårt, inte minst alla som redan lever i en utsatt situation, vi såg hur globala leverantörsled innebar stora risker för både människor och miljö och vi såg hur motståndet mot civilsamhällesaktörer och människorätts-och miljörättsförsvarare ökade. Allt detta är mycket alarmerande och oroande, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch, i ett pressmeddelande.
Måste bli skarpare
Det tas steg i rätt riktning; EU-kommissionens förslag om ett direktiv för Corporate sustainability due diligence som lades fram i februari 2022 är tänkt att säkerställa att företag tar itu med mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i sina värdekedjor. Förslaget har dock flera brister, skriver Swedwatch i rapporten. Bland annat krävs bättre skrivningar för att täcka in hela värdekedjan och alla typer av affärsrelationer. Och större hänsyn måste tas till kvinnors, migrantarbetares och människorättsförsvarares utsatta positioner.
Swedwatch arbetar mycket med att stärka civilsamhället i andra delar av världen och har under 2022 bland annat gjort så i postkonfliktländerna Liberia och Sierra Leone, i samarbete med lokala aktörer. Båda länderna har markkoncessioner som en central strategi för att stimulera ekonomisk utveckling och främja fred, men Swedwatchs efterforskningar visade att koncessionerna istället har ökat spänningar mellan olika samhällen, och att kvinnor har varit särskilt påverkade.
Energiprojekt som inte förankras
Organisationen har också utbildat journalister i Kenya i hur man bevakar och dokumenterar påverkan på mänskliga rättigheter när företag etablerar sig i lokala samhällen. Beslut tas ofta över huvudet på lokalbefolkningen, och enligt en rapport som den London-baserade ideella organisationen Business and human resource centre publicerade förra året var sex av Kenyas stora vind-, vattenkrafts- och geotermiska projekt som granskades av centret inblandade i landrättighetstvister. Enligt organisationen riskerar utvecklingen av grön energi ”att replikera modellen för utvinning av fossila bränslen, välkänd för sina problematiska konsekvenser för mänskliga rättigheter”, rapporterade Bloomberg.
– Att dokumentera och rapportera om när företag påverkar mänskliga rättigheter, miljön eller bägge delarna negativt utgör grunden för vår verksamhet och det här arbetet kommer att fortsätta under 2023, i nära samarbete med våra partnerorganisationer, säger Swedwatchs Alice Blondel.
Läs mer:
Svenska pensionsfonder måste sluta investera i fossilindustrin i Moçambique
