Det saknas en frihetligt grön röst i det partipolitiska landskapet. Behovet av ett ideologiskt förankrat grönt parti är större i dag än för ett drygt decennium sedan. Gröna kärnvärden är sådant som frihet, jämlikhet, livsrespekt, demokrati och hållbarhet.

Gröna partiet (G) var aktivt 2011–2014, men föll i dvala då flera nyckelpersoner behövde prioritera annat i livet. Nu planteras grodden ånyo och växer på nytt. 

Gröna partiet står för djupgröna perspektiv. Ärlighet är bristvara i dagens strategiska värld. Förändring kräver beska sanningar, inte söta lögner. Vårt huvudsakliga fokus är opinionsbildning och upplysning. Parlamentarisk representation är inte mål i sig självt, men välkommet som resultat av rättframt politiskt arbete.

Miljöpartiet de gröna (MP) startade 1981 som vår tids gröna parti. Sedan åtminstone 15 år är det mest grönt till namnet. Genom att spela det politiska spelet och vika ner sig i viktiga kärnfrågor som tillväxt- och arbetskritik, energipolitik och demokrati har det gjorts en pragmatisk och ekomodernistisk resa.

De styrande i MP anser att det ger mest utväxling för investerad insats. Vi anser att de har fel. MP borde ha varit den gröna röst vi efterfrågar och det är med sorg vi insett att de inte är det eller kommer förmå bli det. MP har den parlamentariska etableringen och samhällets öra, men väljer att förmedla lättsmälta budskap i syfte att vinna väljare.

Politisk analys utgår ofta från färg. Rött till vänster och blått till höger, men även grått nedåt och grönt uppåt. Blå och röda uttryck är vanligtvis grå och står för industrialism, ekonomism, materialism och naturherravälde. Det gestaltar varför vi behöver gröna rörelser. Det handlar om världen som vi känner den och om vi människor kan hitta en stabil plats i den. En plats i harmoni med naturen. Som det är nu sitter vi på en gren i livets träd som vi gladeligen håller på att såga sönder. Det är allt annat än klokt.

Vi måste överge konsumtionssamhället och krav på ständig och omöjlig materiell tillväxt. Sedan 50 år har vi behövt att social närvaro och kultur växer, men det får jämt stryka på foten gentemot ekonomiska nyckeltal. BNP är dock ett uselt mått på välfärd och lycka.

Verklig ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Vi lever på ett jordklot och behöver förhålla oss till de ramar som naturlagar sätter. Vi måste respektera att vi inte har fler jordklot på lager.

Arbetskritik är nyttigt eftersom arbetslinjen förminskar oss till kugghjul i ett pseudo-ekonomiskt system. Basinkomst är en liberal och social reform med syfte att ge grundtrygghet åt alla, mer frihet och makt över våra liv samt en behövlig rationalisering av ett tungrott socialförsäkringssystem.

Vi kan inte förlita oss på oreserverad teknikoptimism som utgår från lösningar vi inte har här och nu. Energifrågan handlar inte om produktion utan om konsumtion. Det behövs inte kärnkraft eller osannolika mängder solkraft. Den rimliga lösningen på energikrisen är sparsamhet och effektivisering. Det kan med fördel uppnås genom ekonomiska styrmedel, men slår direkt mot den heliga tillväxten.

Vi behöver en jämlik värld. Stabilare och bättre för alla. Vi behöver ge människor tillträde till beslutsprocesser genom att decentralisera och demokratisera. Bort med manipulation och beslut bakom lyckta dörrar. Ett viktigt koncept för verklig demokrati är samtalet. Det är något annat än debatt där argument och tyckande rapas upp som A-B-A-B-[…] medan lyssnandet är obefintligt.

Makten göder gärna sig själv och det är obehagligt när politiska representanter mer värnar sin egen materiella vinning och status än samhällets bästa. Överdrivna ersättningar och förmåner odlar girighet och mycket vill ha mer. En effektiv spärr mot korruption vore att maktutövare varken tjänar mer eller mindre än medianlönen i samhället, något som också står inskrivet i G:s stadgar.

Vi vill i ord och handling visa att det är både möjligt och nyttigt med grön samhällsförändring.