Till fattiga hushåll räknas familjer som inte har råd med minst fem av tretton uppräknade nödvändigheter. Det kan handla om att ha det tillräckligt varmt hemma, att kunna betala oförutsedda utgifter och delta i sociala aktiviteter, enligt Carina Mood, professor i sociologi, som forskar om fattigdom och ungas välfärd.

– Med de höga elräkningarna i vinter är det sannolikt fler som inte har kontantmarginal. Den materiella nöden ökar när kostnaderna ökar, säger hon till Forskning.

I Sverige har människors levnadsnivå undersökts sju gånger sedan 1968 i den så kallade Levnadsnivåundersökningen. Senaste undersökningen gjordes 2010. Då svarade 39 procent av de ensamstående att de inte klarade en oförutsedd utgift på 13 000 kronor. Av hushållen med två föräldrar var det 17 procent som inte klarade en oförutsedd utgift.

När det gäller semester, som till exempel en skidresa på sportlovet, var det ännu färre som hade råd.

– På frågan om de har råd med en veckas semester svarade 17 procent av ensamstående att de inte har råd med det, och åtta procent av hushållen med två föräldrar, säger Carina Mood.

Forskaren Simon Hjalmarsson har undersökt sambandet mellan ekonomi och barns sociala relationer. Han har tittat på just åttondeklassare och fann att barnens ekonomiska resurser påverkade relationerna med de andra klasskamraterna.

– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbning. Alla barn som har sämre ekonomi upplever inte det, men det finns en förhöjd risk, säger han och tillägger:

– Att sänka kostnaderna för aktiviteter som lockar barn och unga, till exempel under sportlovet, kan vara ett sätt att främja den sociala inkluderingen, säger Simon Hjalmarsson.

Läs mer:

Sverige sämst i Norden på att bekämpa ojämlikhet

Ny rapport: Sverige är ett av de mest ojämlika länderna i världen