Bilder från luften visar hur ett skred skapat stor förstörelse på E6 utanför Stenungsund. Enligt Johan Kleman, professor emeritus i naturgeografi och fjärranalys är det inte helt oväntat.

– Man ser att vägen plötsligt är avbruten. Det betyder att någonting under har glidit. Det som rör sig är leran under, det är alltid den. I Sverige och Norge sker det här på ställen som vi människor inte uppfattar som sluttningar, det räcker med någon grads lutning, säger han.

Inte stor risk

Enligt Johan Kleman så har framförallt södra Sverige mycket lera i marken. Det är en tiotusen år gammal rest från istiden som gör att lerskred förr eller senare inträffar.

– Det här kommer inte som en blixt från klar himmel. Sverige är dömt att ha en viss frekvens av skred.

Det betyder inte att risken att drabbas är särskilt stor. Under 1900-talet har det bara inträffat ett par större skred.

Enligt Johan Kleman hade skredet i Stenungsund förmodligen inträffat förr eller senare, men det hade lika gärna kunnat dröja 200 år till. Ett större regn ökar risken mer än om det är torrt i marken.

– Lerskred kan också inträffa vid enkla samhälleliga åtgärder. Du kanske gräver bort tre eller fyra meter lera för att göra en undergång under en väg. Det kan räcka för att få i gång ett lerskred. Det måste inte vara katastrofala händelse som utlöser det, leror blir svagare med tid, säger han.

"Gör inget"

Det är främst områden där det finns mycket salt i leran som är utsatta, det gör nämligen att leran sakta men säkert blir svagare. Östersjön bestod vid istiden av sötvatten, så i östra Sverige finns det mindre salt i leran jämfört med på Västkusten.

Enligt Kleman har myndigheterna stenkoll på hur marken ser ut i området.

– Så länge allt håller gör man ingenting, annars skulle man få bygga om hela samhället i stor grad, säger han.