Rati Kupatadze, från Georgien, har i tio månader arbetat som bud för företag i Stockholm, skriver Forte i ett pressmeddelande.

– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att jobba som arkitekt även i Sverige, säger han.

Han är en av 17 plattformsarbetare som under två månader tagit foton under sina arbetsdagar och sedan i grupp diskuterat hur ögonblicken relaterar till deras hälsa.

Resultaten från Gig-health-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete, som innehåller ett urval av arbetarnas foton med kommentarer.

– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal, säger Rati Kupatadze.

De största grupperna inom gigekonomin är bud, taxichaufförer och frilansare. En konsekvens av att företagen anlitar gigarbetare på olika uppdrag är att många inte har samma tillgång till trygghetssystem som en anställd.

Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för Gig-health-studien, säger att målet är att ringa in det som fungerar bra med plattformsarbete, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra gigarbetarnas anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.

– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb”. Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år, säger hon.