Djurrätt

Idén om att alla djur har grundläggande rättigheter och rätt att finnas till för sin egen skull. Människan är inte överordnad och har inte rätt att nyttja andra djur.

Djurskydd

Syftar till bestämmelser för djur och hur de ska behandlas. Det kan handla om fågelskyddsområden eller storleken på burar. 

Djurhållning

Människans skötsel av djur. Det kan handla om omgivande miljö, utfodring, sjukvård. Regelverk för olika arter specificeras av Jordbruksverket. 

Djurhälsa

Djurs hälsostatus och frihet från sjukdomar, skador och andra lidanden. 

Djurvälfärd

Djurs fysiska och psykiska välmående. Handlar om ett djurs subjektiva upplevelser av sin situation.

Djuromsorg

Beskrivning av ett positivt omhändertagande av djur. Används ofta inom lantbruket för att lyfta fram omtanke om djuren, vilket kritiseras av dem som ifrågasätter om det exempelvis går att prata om djuromsorg vid slakt.

Djurindustrin

Sammanfattande begrepp för industrier där djur nyttjas. Det innefattar bland annat lantbruksindustrin, turistindustrin och pälsindustrin. Synonymen djurbranschen kan vara mindre laddat. Men exempelvis djurparksbranschen ska inte användas enligt Svenska djurparksföreningen utan ersättas med ”inom djurparksvärlden”, eller ”inom svenska djurparksföreningen”.

Köttindustrin

Industrin där djur föds upp och omvandlas till livsmedel – kött. För äggproduktion används begreppet äggindustrin, för mjölkproduktion används mjölkindustrin och så vidare.

Djurfabrik

Negativt laddad synonym till gård, farm, jordbruksföretag eller djurproducent. Syftar ofta till storskalig djurhållning inom animalieproduktion, en plats där djur produceras som i en fabrik.

Djuraktivist eller djurrättsaktivist

Person som engagerar sig för djurs rättigheter. Exempelvis genom inlägg i den offentliga debatten eller rena aktioner, handlingar som att utan tillstånd ta sig in på en gård för att filma misskötta grisar.

Ickemänskliga djur 

Alla djurarter förutom människan. Används för att betona att människan också är ett djur.

Djurstudier

Forskning och ämne inom den akademiska världen med fokus på djur. Bland annat djurs rättigheter och människans särställning studeras tvärvetenskapligt. 

Djuretik

Teorier och moraliska värderingar om djur och deras rättigheter, ofta med fokus på djurs upplevelseförmåga, medvetande och känslor.

Speciesism och artism

Artdiskriminering – föreställningen att olika arter är olika värda. Från engelskans species och svenskans arter. Kallas också artrasism.

Antropocentriskt samhälle

En samhällsstruktur som innebär att människan är överordnad andra djur och har rätt att utnyttja dem, exempelvis för livsmedel, underhållning och sällskap. Från antropocentrism – övertygelsen att människan står i centrum av universum.

Biocentrism 

Tankesättet att allt som lever har ett inneboende värde. 

Karnism

Sociala normer och försvarsmekanismer som dikterar vilka djur som får ätas. Myntades av den amerikanska psykologen Melanie Joy genom boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor. 

Veganism

Kosthållning och livsstil som innebär ett avståndstagande från djurprodukter och utnyttjande av djur. Veganer äter exempelvis inte något som härrör från djurriket, använder inte djurtestade produkter eller stödjer sammanhang där djur utnyttjas, som djurparker.

Vegonorm

Vegomat som standard, i motsats till köttnorm. Kampanj som drivs för att uppmuntra skolor, restauranger, organisationer och andra att ställa om till vegansk kost. Startades av Svensk mat- och miljöinformation.