En torftig livsmiljö för suggor leder till stress och påverkar dessutom nästkommande generation, visar forskning från Uppsala universitet. Om mamman levt i en torftig miljö under dräktigheten påverkades i många fall kultingarnas hjärnor.
I många delar av världen hålls suggor instängda i betongbås under tiden de är dräktiga. En miljö som både saknar stimulans och komfort och som leder till stress hos suggorna. Många grisar utvecklar ett stereotypt, repetitivt beteende av att vara instängda i sådana miljöer. Det kan handla om att bita på galler, svansbitning eller ”tomtuggning”.
I en studie från Uppsala universitet undersökte forskare suggor som fötts upp i Brasilien, i enlighet med landets lagstiftning. De 30 suggorna som ingick i studien hölls alla i betongbås. Under dräktighetstiden flyttades hälften av suggorna till berikade miljöer med hö som byttes dagligen. Resten av suggorna fick stanna i samma betongbås där de levde direkt på golvet.
Studien visar att en del av suggorna i betongbåsen, dock inte alla, utvecklade stereotypa beteenden.
Kopplat till känslor, lärande och minne
Efteråt genomfördes så kallade epigenetiska analyser på 18 av griskultingarna. En epigenetisk förändring är en förändring av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar i stället om vilka gener som är på- och avslagna och när. Epigenomet påverkas av den yttre miljön, som till exempel mat, livsstil och miljöfaktorer.
Studien kunde visa på epigenetiska förändringar i hjärnorna hos de kultingar vars mammor levt i den torftigaste miljön. Förändringar fanns i de delar av hjärnan som relaterar till känslor, lärande, minne och stressrespons.
– I den här studien på grisar visar vi hur undermålig miljö och stereotypiskt beteende under dräktigheten kan få varierande effekt på olika delar av hjärnan under avkommans utveckling. Det är intressant att se att dessa effekter verkar förmedlas via epigenetisk programmering, säger Carlos Guerrero-Bosagna, universitetslektor vid institutionen för organismbiologi på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Studien är den första att undersöka de neuro-epigenetiska effekterna av arvet från modern hos grisars avkomma.
− När det kommer till djurskydd är resultaten en signal att övergå till bättre djurhållning över hela världen. I studien kunde vi se att redan en liten förbättring kan ha en märkbar effekt. Sverige har en mycket bättre standard för grisar jämfört med resten av världen, men Sverige utgör en mycket liten del av den globala grisproduktionen som leds av Kina och USA, säger Carlos Guerrero-Bosagna i pressmeddelandet.
