En tipping point – en tröskelpunkt eller en kritisk brytpunkt – är ett begrepp som ofta används inom klimatvetenskapen. Men även klimatåtgärder, såsom elektrifiering av fordon eller övergång till en växtbaserad diet, har tröskelpunkter som kan leda till snabba utsläppsminskningar, enligt en ny rapport.
Tipping points, tippningspunkter eller tröskelpunkter, är en dyster historia när man pratar om klimatförändringarna. Forskarna har lyft flera exempel på att sådana är nära att passeras, såsom bortsmältningen av Grönlands istäcke, upptiningen av permafrost som leder till stora utsläpp av metan eller punkten då Amazonas regnskog inte längre är tillräckligt stor för att upprätthålla sitt ekosystem som regnskog och istället omvandlas till en savann.
Men det finns hopp i mörkret. Även våra åtgärder för att minska våra utsläpp kan vara nära det som en ny rapport beskriver som ”super-leverage points” eller superhävstångspunkter. Rapporten, som presenterades under världsledarnas möte i Davos i veckan, har gjorts av konsultföretaget Systemiq i samarbete med bland annat University of Exeter. De lyfter tre faktorer som kan sätta igång kaskadeffekter på flera andra områden och snabba på en omställning mot ett samhälle med netto noll-utsläpp.
Elbilar och grön konstgödsel
Den första är försäljningen av elbilar, som enligt Systemiq är nära en försäljningsboom, då allt fler länder infört olika typer av incitament och även slutdatum för försäljning av fossilbilar.
En uppskalning av produktion av batterier (som i sig visserligen inte är oproblematisk) leder till billigare batterier och en möjlighet att använda dem som lagring för sol- och vindenergi. Mer av dessa energislag kan i sin tur leda till billigare el och en snabbare övergång bort från fossila energislag.
Den andra punkten är en övergång från konstgödsel till grönare varianter, där man istället för att använda fossil gas kan göra ingrediensen ammoniak av vätgas, i sin tur producerad av förnybar energi och kväve från luften.
Om regeringar sätter mål för att öka denna produktion kan priserna på vätgas gå ner, vilket också kan ge positiva effekter för exempelvis sjöfarten och stålproduktionen, som troligen kommer att behöva vätgasen för att komma bort från fossila energislag.
Växtbaserade proteiner
Den tredje punkten är en övergång till växtbaserad diet för att komma bort från djurbaserade proteiner, som står för omkring 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Om växtbaserade proteiner skulle kunna stå för 20 procent av den globala marknaden år 2035 så innebär det att mellan 400 och 800 miljoner hektar mark inte skulle behövas för djurhållning, och istället skulle kunna återbeskogas, en åtgärd som bland annat har den positiva effekten att den binder koldioxid från luften.
Tim Lenton vid University of Exeter säger till The Guardian att det är viktigt att hitta och utlösa dessa positiva socioekonomiska tippningspunkter om vi ska begränsa risken från klimatets tippningspunkter.
– Det här icke-linjära sättet att tänka på klimatproblemet ger rimliga skäl till hopp: ju mer som investeras i socioekonomisk omvandling, desto snabbare kommer de att utvecklas – och få världen att nå nollutsläpp av växthusgaser tidigare, säger han.
