Nyligen dömdes Oath Keepers-grundaren Stewart Rhodes för uppviglingsbrott i USA. Och nu står flera högt uppsatta medlemmar ur Proud Boys inför rätta.
Men att några toppar ur högerextrema grupper döms för sin inblandning i kongresstormningen innebär inte slutet för den bredare rörelsen, enligt experter.
Extremistgruppen Oath Keepers grundare Stewart Rhodes och Floridagrenens ansvarige Kelly Meggs dömdes nyligen för uppviglingsbrott, på engelska ”seditious conspiracy”.
Det är de första som döms för allvarlig brottslighet i samband med stormningen av kongressen den 6 januari 2021, och är en del av USA:s justitiedepartements utredning om olika grupper på högerkantens inblandning.
Oath Keepers är tillsammans med bland andra Proud Boys en grupp som hamnat i rampljuset, och under julveckan inleddes rättegången mot fyra ledare som misstänks för samma brottsrubricering.
– De får ofta mediernas uppmärksamhet, de har varit synliga i samband med 6 januari-upproret, där många inblandade sagt sig vara medlemmar i någon av grupperna, säger Sara Kamali.
Hon är aktivist och doktor i religiösa studier, och har skrivit en bok om vit nationalism i USA, där hon jämför grupperna med militanta islamister.
Rekryterar via sociala medier
Oath Keepers och Proud Boys är enligt Sara Kamalis resonemang bara de senaste varianterna av USA:s långa historia av vitmaktrörelser och grupper som Ku Klux Klan.
– Helt klart kan grupperna kategoriseras som vita nationalistgrupper. De delar element av rasism, konspirationer, regeringsfientlighet och religiösa element.
Sam Jackson, lektor vid University at Albany i New York som studerar högerextremism, har gett ut en bok om Oath Keepers. Han tycker dock inte att gruppen är att betrakta som vitmaktrörelse.
– De organiserar sig explicit inte runt en vit identitet, utan mer kring en amerikansk patriotisk identitet, som Oath Keepers skulle beskriva som färgblind eller ”rasneutral”. De skulle välkomna alla – så länge individerna har rätt att tro på vad USA borde vara och vilka hot nationen står inför, säger han.
När det gäller Proud Boys är det möjligtvis mer flytande, enligt Jackson.
– Proud Boys verkar ha en mycket starkare strömning av rasism i sitt medlemskap än Oath Keepers, säger han.
Grupperna är duktiga på att organisera sig och rekrytera via sociala medier, och har i och med olika aktioner, bland annat kring kongresstormningen, visat sig kunna omvandla nätpropaganda till agerande i den riktiga världen.
Knappast slutet
Rättegångarna ses av flera som att regeringen nu börjat se allvaret i de milisliknande grupperna, och att myndigheterna kommer att ta deras förehavanden på större allvar.
– Det är i stora drag sant. Men vi har också sett en del individer inom rättsväsendet och på underrättelse- och säkerhetsområdet som tonat ned hoten efter 6 januari. Men åtalen och domarna är ett bra tecken på att vi överlag tar det här på allvar, säger Sam Jackson.
Vad domarna egentligen innebär för själva extremistgrupperna är oklart.
Kanske är det början på slutet på Oath Keepers, enligt experterna. Men det är med största sannolikhet inte slutet på den större rörelsen, som har en historia av splittringar, att absorberas av liknande grupper, korspollineringar och förändrade ledarskap.
– Vit nationalism fortsätter med eller utan Stewart Rhodes i synnerhet, och utan Oath Keepers i allmänhet, säger Kamali.
– Jag har svårt att se att förekomsten av idéer som motiverar en grupp som Oath Keepers har försvunnit. Vi fortsätter att se politiker som fortfarande hävdar att röstfusk kostade dem valet, och vi ser fortfarande dem som försvarar konspirationsteorier från föregående val, säger Jackson.
Kan bli martyrer
Sara Kamali ser en risk att domarna är tveeggade svärd. De kan användas för att bekräfta rörelsernas självbild av utanförskap och att regeringen är emot dem. För dem som mot bättre vetande är övertygande om att valet 2020 var ”stulet” är domarna bara ytterligare en bekräftelse på att de är utsatta för en politisk häxjakt.
– Folk kan lockas till rörelserna för att de ser dem som rättfärdiga, säger Sara Kamali.
Båda experterna ser en risk att de som döms glorifieras.
– Även om det inte är Oath Keepers själva, så tror jag att det kommer att finnas en del i den bredare rörelsen som kommer att försöka att utmåla Rhodes som en martyr och kapitalisera på det, säger Sam Jackson.
Han ser ingen direkt lösning på problemet. Kamali lyfter fram behovet av utbildningsinsatser, engagemang, samarbete, empati och politiska initiativ.
– Det låter rätt hopplöst, men jag tror att folk kan finna tro i att engagera sig på det sätt de kan, även om det rör sig om små saker som att rösta eller engagera sig i skolstyrelsen, säger hon.
Läs mer:
