Den 10 februari publicerade SvD en debattartikel, underskriven av en rad företrädare för kvinnorättsorganisationer. Bland underskrifterna fanns ansedda organisation som Unizon, Varken hora eller kuvad, 1.6 miljonerklubben men också grupper som än så länge är rätt okända för almmänheten, som Women’s rights watch och LHB-förbundet.

De två senare är föreningar som säger sig bevaka rättigheter för kvinnor/lesbiska/homosexuella genom exkludering av transpersoner. Båda är inspirerade av brittiska motsvarigheter som menar att inkludering av transpersoner görs på bekostnad av alla andra och därför måste motarbetas.

Samma tes drivs i debattartikeln. En statlig utredning undersöker möjligheten att göra föräldrabalken helt könsneutral. Istället för att definiera modern som enbart den som fött fram ett barn och fadern den som inte fött barnet så ska lagen helt enkelt se alla som föräldrar.

Syftet är att göra alla till likvärdiga föräldrar inför lagen, men också att möjliggöra för samkönade kvinnliga par att juridiskt ses som mödrar båda två, eller för en transman som fött barn att vara pappa rakt igenom. I dagens lagstiftning är lösningen att en transman som fött barn ses som barnets pappa, men i juridiken i övrigt definieras som mamman. Medan en lesbisk mamma som inte födde fram barnet redan nu är ”föräldern”.

Ändringen av lagen för att göra alla till likvärdiga föräldrar menar debattörerna sker på bekostnad av kvinnors liv och hälsa. De målar upp en bild av hur kvinnor raderas ur debatten och hur ojämlikhet därför inte går att belysa. Som exempel tar de att Socialstyrelsen numer bara pratar om våld i nära relationer och slutat prata om mäns våld mot kvinnor. Trots att man på Socialstyrelsens hemsida under ”Våld i nära relation” kan läsa: ”Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och som pågår mellan åren 2017–2026” (min kursivering). Socialstyrelsen skriver vidare:

”Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man” (min kursivering).

Den här fixeringen vid att anklaga inkludering av transpersoner för att exkludera eller vara ett hot mot kvinnor måste få ett slut. Det verkar inte finnas någon hejd på fantasin när det gäller att ljuga om sakernas tillstånd. Använd lite av den fantasin för att se möjligheter istället för problem.

Arbetet för jämställdhet kan fortsätta även om vi slutar vara besatta av folks medfödda könsorgan. Feminismen brukade handla om förändring, kan vi inte komma tillbaka dit istället för denna vurm inför hur det brukade vara?