Svenska skolelever tappade stort i den internationella PISA-mätningen år 2012. Enligt Andreas Schleicher är det avreglerade skolsystemet och marknadsskolan två förklaringar till att svenska elevers resultat sjunkit sedan sekelskiftet. Men till SvD pekar han på ytterligare en orsak: bristen på ambition bland svenska elever.

– Det jag tycker är mer oroande är att det inte finns särskilt många väldigt framgångsrika elever. Sverige borde kunna lyfta motiverade och begåvade elever högre, få dem att nå sin fulla potential, säger Andreas Schleicher till SvD.

Delvis kopplar Andreas Schleicher detta till att det ställs för låga förväntningar på svenska elever.

– Det verkar som att förväntningarna på eleverna inte är så höga, det är rätt så lätt för en elev att bli framgångsrik, delvis på grund av den betygsinflation ni har haft. Men när de kommer ut i världen är kraven höga. Och jag tror att det är viktigt att ha höga ambitioner.

Till Syre tillbakavisar nu Skolverket kritiken.

– Det är svårt att säga något generellt om svenska elevers ambitionsnivåer och framgång i skolan. Det vi ser i de internationella mätningarna är att andelen högpresterande elever är stabil. Vi kan inte se något större tapp i nivåer under det senaste decenniet och andelen elever i Sverige som presterar på högsta nivå är högre än genomsnittet för OECD, utom i matematik, uppger Pernilla Jonsson, enhetschef för Enheten för internationella studier på Skolverket, i en skriftlig kommentar.

Vidare menar Pernilla Jonsson dock att spridningen mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar, det vill säga att andelen elever som presterar på den lägsta nivån eller under lägsta nivån ökar.

– Det vi också ser är att elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för deras kunskapsresultat och att föräldrars utbildningsnivå är avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan.