Den internationella läsundersökningen Pirls 2021, som presenterades i tisdags, ger svensk skola flera smockor. Andelen elever som har låg läsförmåga, eller inte ens når upp till låg nivå, är 19 procent. Det är ett svenskt bottenrekord i Pirls mätningar som gjorts sedan 2001.

Resultaten för de svagaste läsarna har dessutom sjunkit, så avståndet till de starkaste läsarna har ökat. Pirls visar också att läsförmågan blivit ännu starkare kopplad till bakgrund. Det är främst elever från resurssvaga hem och elever på skolor i resurssvaga områden som fått sämre resultat.

Tiden viktig

Men hur illa är det att som tioåring ha en svag läsförmåga?

– Det är ett stort problem. I mellanstadiet förväntas elever kunna ta till sig texter på ett helt annat sätt än i årskurs 1 och 2. De ska kunna läsa faktatexter i olika ämnen och det kräver mer än låg nivå i läsförmåga, säger Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet och en av experterna knutna till den svenska delen av Pirls.

Därmed inte sagt att lässvaga tioåringar inte kan förbättra sin läsförmåga.

– Ju tidigare man sätter in insatser, desto bättre naturligtvis. Jag vill inte säga att det är kört, men det kräver stora insatser.

För de elever som inte har svenska som modersmål och därför har ett begränsat svensk ordförråd kan förbättringar komma ganska fort.

– Man brukar säga att det tar ett–två år att lära sig ett nytt språk på vardagsnivå. Men Pirlsprovet testar skolspråket och det tar tre till fem år att lära sig. Så tidsaspekten är viktig, säger Åsa af Geijerstam.

Funktionell analfabet

– Skolminister Lotta Edholm (L) har varnat för allvaret i situationen.
Om den här trenden fortsätter riskerar vi se en generation av funktionella analfabeter i Sverige, sade hon efter det att resultaten presenterats.

– Det är ett ganska drastiskt uttryck, men med ordet “funktionell” sätter hon fingret på något väsentligt, nämligen att den läsförståelse vi behöver är i relation till det samhälle vi lever i. Stannar man på en låg läsnivå som vuxen blir det väldigt svårt att ta till sig text på den nivå som krävs, säger Åsa af Geijerstam.

Hon pekar samtidigt på en av de positiva signalerna i Pirls 2021, nämligen att fler lärare än tidigare arbetar med olika lässtrategier för eleverna.

– Det har satsats väldigt mycket på fortbildning av lärare, i Läslyftet, men även kommuner har gjort egna fortbildningssatsningar. Också i lärarutbildningarna har lässtrategier tagits in mer och mer.

– Vi ser positiva tecken på vad som sker i klassrummen, där lärare verkligen jobbar på. Därför tror jag inte på att göra om läroplaner eller lärarutbildningar, för det är inte där problemet ligger. Det Sverige sticker ut på är skolsegregationen – skolor som har det tufft har fått det tuffare.

TT: Vad behöver skolan för att vända utvecklingen?

– Det jag hör lärare efterlysa är mer personal och mindre klasser, så att man får möjlighet att stötta eleverna. Det handlar om en ekonomisk prioritering.

Hon håller inte med om att Sverige riskerar en generation av funktionella analfabeter.

– Inte med det starka arbete som görs i klassrummen. Men samhället behöver satsa, vi kan inte släppa de lässvaga.

Det krävs ett politiskt arbete för att minska skolsegregationen, men hela samhället måste stötta läsandet, säger hon vidare.

– Detta är inget som kan lösas enbart de timmar eleverna är i skolan.