Jönköpings tingsrätt har under fredagen häktat två av kvinnorna som deltog i Återställ våtmarkers aktion mot en torvtäkt i Bredaryd i Värnamo kommun. Kvinnorna misstänkts för grovt olaga intrång och grov skadegörelse och tingsrätten beslutade om häktning då den bedömde att det fanns risk för att kvinnorna skulle fortsätta begå brott om de var på fri fot.

Alfred Westh, medgrundare till Återställ våtmarker som inte deltagit i just denna aktion, berättar för Syre att totalt 18 av de cirka 40 deltagande aktivisterna anhållits i veckan. En har släppts fri, då han inte tidigare deltagit i någon aktion. Men fler kan som sagt komma att häktas.

– Det är en absurd situation. Personer som försöker återställa natur på den här destruktiva platsen (det ser faktiskt för djävlig ut, som en stor öken), de blir inlåsta för det, det är sjukt i min värld, säger Alfred Westh.

– Jag har en viss förståelse för att poliser och åklagare vill göra ett bra jobb och följa lagar och business as usual. Men det blir helt fel, när allt går åt helt fel håll med världen. Vi behöver förändra lagarna, för vi vet idag att återställa natur, det är det vi måste göra. Det har regeringen själva sagt. Men vi måste sluta prata och börja agera!

Kan ge flera års fängelse

Straffskalan för grovt olaga intrång är lägst sex månaders fängelse och max tre års fängelse. Grov skadegörelse kan ge fängelse i upp till fyra år. Något som aktivisterna väl känner till.

– Vi brukar vara tydliga mot alla som är med på träningarna. Om du gör motstånd mot systemet så kommer de göra allt för att försöka stoppa oss. Och vi måste förbereda oss på att det kan bli bli hård repression, med fängelse eller böter och skadestånd.

Själv satt han häktad för en aktion förra året.

– Det är inte så himla svårt eller konstigt att vara inlåst. Jag personligen när jag suttit i en cell har jag känt att jag gjort det rätta. Istället för vara passiv, så har jag gjort något som gjort systemet  skrämda och då känner jag mig fri och mår bra.

Aktioner i flera veckor

Återställ våtmarker är nu inne på sin tredje aktionsvecka mot torvindustrin i Sverige. Nästa vecka ska de göra en sista aktionsvecka i Kumla, där det finska företaget Neova driver en stor torvfabrik.

Anledningen till att de riktar sig mot just detta företag är att Neova står för cirka 70 procent av all torvbrytning i Sverige och att man nu vill agera direkt mot torvindustrin istället för mer allmänna aktioner.

– Vi har försökt pressa regeringen i ett års tid att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarker. Men de har inte agerat det minsta. Så nu får vi göra deras jobb åt dem och återställa naturen. Och det uppmanar jag alla att göra, att ta en spade och plugga igen ett dike man har i närheten!

Men behövs inte torv till viss del inom jordbruket?

– Det korta svaret är nej. Sen, till viss del, i dagsläget så används det till småplantor i krukor. Det är oftast torv i dessa. Men det är rätt sjukt att mat odlas i krukor och körs i lastbil fram och tillbaks när man kan göra det lokalt. Och det finns alternativ därute. Man kan odla plantorna i riktig jord med mikroorganismer och allt. Men det är industrins ansvar att skala upp det där. Det är lite dyrare, och man kan inte tjäna lika mycket pengar på det, men så måste det vara om vi ska kunna ha kvar en jord vi kan leva på, säger Alfred Westh.

Artikeln har uppdaterats med rätt hänvisning till datum.