Vad är det som ska utgöra gräddan av svensk kultur? Den frågan ställer sig regeringen som nu har gett direktiv till de expertgrupper som ska ta fram en svensk kulturkanon. Detta trots att förslaget tidigare har sågats av landets författare.
Det var en överenskommelserna med Sverigedemokraterna för att få fram en ny regering, att inrätta en svensk kulturkanon. I Tidöavtalet står det att: ”Ett uppdrag ges att tillsätta fristående expertkommittéer i syfte att inom skilda kulturformer ta fram förslag på svensk kulturkanon. Tillsättningen av ledamöter i expertkommittéerna ska utgå från konstnärlig kompetens i respektive fält.”
Nu har alltså direktiven presenterats riktade till den kommitté som avgör vilka konst- och kulturområden som blir aktuella. Kommittén fastställer även kriterier för valet av verk och utser de fristående expertgrupperna. Det är sedan expertgrupperna som ska arbeta för att ta fram vilka verk som ska ingå i en kulturkanon. Allmänheten ska även ha möjlighet att bidra med förslag.
Regeringen menar att syftet med en kulturkanon är att göra svensk kultur tillgänglig för fler.
En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering, meddelade den under en pressträff.
Armlängds avstånd
Dock vill inte politikerna lägga sig i själva arbetet, (förutom när det kommer till direktiven), utan regeringen skriver att “utgångspunkten är att principen om armlängds avstånd ska råda”.
Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Förhoppningen är att en kulturkanon ska finnas på plats under mandatperioden.
Det är professorn och historikern Lars Trägårdh som har valts till ordförande i kommittén.
Upprop i protest
Förslaget om en svensk kulturkanon har tidigare mött stark kritik. I ett upprop förra året i Expressen menade över 200 författare att införandet av en kulturkanon skulle vara förödande för det fria ordet.
Det varnades också för att en kulturkanon kan komma att användas i kommande tester för svenskt medborgarskap.
”En av staten fastställd kanon skulle innebära en utarmning av litterär bredd och djup, vilket också innebär minskade möjligheter för kulturen att ifrågasätta och förändra. Litteratur är ord och tankar. Ord och tankar kan leda till handling. Att styra över litteraturen är att styra över människors tankar och liv och hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Övergången från demokrati till ett totalitärt statsskick sker alltid först genom att strypa det fria ordet och begränsa dess utövares arbete,” skrev författarna i uppropet.
Camilla Läckberg, Viveca Sten, Inger Edelfeldt, Theodor Kallifatides, Balsam Karam, Per Wästberg, Per Wirtén och Karolina Ramqvist är bland några av många författare som skrivit under uppropet.
– Vi anser att det är ett kamouflage för att inte satsa på litteraturen och litteraturförmedlingen. Stärker man biblioteken och skolbiblioteken kommer det färga av sig på läsningen i skolan, sade Grethe Rottböll, ordförande för Sveriges författarförbund, förra året till Kulturnyheterna.
Fakta: Kommitténs uppdrag och utgångspunkter
Fristående expertgrupper ska välja ut de verk som ska ingå i en svensk kulturkanon.
Principen om armlängds avstånd ska råda.
Kommittén ska utse expertgrupperna och fastställa vilka konst- och kulturområden som ska ingå. De ska även fastställa kriterierna som ska gälla för val av verk.
Det är av särskild vikt att barn och unga får möjlighet att ta del av den svenska kulturskatten.
Samtidigt bör en kulturkanon uppmuntra till fördjupning och förkovran genom hela livet. Den behöver därför vara relevant och tillgänglig för både barn och vuxna.
Kommittén får i uppdrag att föreslå hur en kulturkanon kan tillgängliggöras brett, tas tillvara och användas långsiktigt. Den ska även vara relevant över tid.
