Klimatomställningen ska främja jämställdhet. Men de rapporter som tagits fram för att bidra till det arbetet, lades direkt i byrålådan under COP28.
– Det minimala brukar vara att man i alla fall noterar rapporterna, det gjorde vi inte nu, säger COP28-förhandlaren Jenifer Unelius.
Människors sårbarhet för klimatförändringarna förvärras på grund av marginalisering, bland annat kopplat till bristande jämställdhet, enligt FN;s klimatpanel. Men enligt samma logik, kan också policy som främjar jämställdhet minska sårbarheten, enligt IPCC. Sedan 2012 finns en stående agendapunkt på klimattoppmötena som berör jämställdhet – och Parisavtalet som träffades 2015 nämner behovet av att främja jämställdhet. Ewa Larsson, ordförande i den lilla kvinno- och miljöorganisationen Gröna kvinnor, deltog på COP28 i Dubai, för att bevaka hur jämställdhetsaspekter lyfts in i klimatförhandlingarna.
– När du har översvämningar, när du har stormar, när du har torka – då är det kvinnor och barn som drabbas hårdast och är de som har sämst förutsättningar att bygga nytt, de har inte kontroll över ekonomin. Det här måste adresseras, säger hon.
Men nu räds hon en backlash.
– Håller det på att aktiveras ett motstånd mot jämställdhet inom COP?
”En sådan simpel sak”
För att bättre ta hänsyn till jämställdhet under Klimatkonventionen och Parisavtalet finns sedan 2014 ett arbetsprogram och en åtgärdsplan för jämställdhet och klimat. Flera rapporter från det arbetet presenterades under årets COP28. Så som en om urfolkskvinnors ledarskap och lösningar för klimatomställningen. Men också en som analyserade könssamansättningen inom klimatförhandlingarna.
– Det är fortfarande inte en jämställd representation i den här processen, konstaterar Jenifer Unelius, som var huvudförhandlare för EU, under agendapunkten ””jämställdhet och klimatförändringar”.
Men rapporterna lämnades till handlingarna utan att någon av rekommendationerna lyftes in i sluttexten. Rapporterna ”noterades,” inte heller av mötet, vilket är det formellt minsta länderna kan göra för att tillerkänna innehållet vikt. Jenifer Unelius är besviken.
– Det är tråkigt att se att en sådan simpel sak som att notera rapporter och lyfta fram rekommendationer är så svårt. Men det fanns tyvärr ett motstånd från vissa länder mot att ha någon typ av substans i det här beslutet, säger hon.
Syre: Var det svårare under det här klimattoppmötet att få gehör för jämställdhetsfrågor?
– Vi hade väl vissa framgångar på COP26 i Glasgow senast (2021 reds anm). Men förra året var det ju också svårt när vi skulle göra en halvtidsöversyn av åtgärdsplanen, då blev det också väldigt ett väldigt avskalat beslut.
”Hade velat se en krok”
Förhandlingarna bygger på konsensus, varför EU som ville inkludera rekommendationer från rapporterna, hade kunnat sätta hårt mot hårt. Men Jenifer Unelius säger att man valde att fokusera på frågor som rörde den framtida processen för arbetet, då risken annars hade varit att det inte blivit något beslut alls.
– Vi gjorde en avvägning tillsammans med andra progressiva länder, säger hon.
Huvudfokus under COP28 låg på den globala översynen av klimatarbetet som ska guida länderna inför uppdateringen av klimatplanerna som sker 2025. Även om dokumentet hänvisar till jämställdhet på flera platser, hade Jenifer Unelius önskat att också det hade varit mer genomgående.
– Vi hade gärna sett att det fanns en bättre krok för jämställdhet i uppföljningen av översynen i både klimatplaner och arbetsprogram, och att jämställdhet hade genomsyrat översynen mer, säger hon.
COP29 blir viktigt
Något avgörande möte för jämställdhetsarbetet var ändå inte COP28. Nästa möte, COP29, som ska ske i Azerbajdzjan, väntas bli desto viktigare. Då ska den nuvarande åtgärdsplanen och arbetsprogrammet som ska främja jämställdhet utvärderas och mötet ska besluta om ett nytt.
– Givet förhandlingsläget kommer det att bli en stor utmaning. Men vi har ju haft många samtal på plats under COP28, också för att förbereda för nästa år och att bygga på relationer för att vi ska kunna förstå varandra bättre, säger Jenifer Unelius.
Även civilsamhället laddar inför mötet, berättar Margareta Koltai, på Act Svenska kyrkan.
– Nu måste vi gå från fina intentioner till riktning och beslut, vi ska göra allt vi kan för att det också ska bli så, säger hon.
Arbetsprogrammet heter ”Enhanced Lima Work Programme” och åtgärdsprogrammet, Gender Action Plan).