Med bara någon vecka till deadline, kom till sist den klimathandlingsplan som enligt lag måste publiceras senast året efter att en ny regering tillträtt. 

– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis. Den ska rimma med EU:s gemensamma politik. Och den nationella symbolpolitiken byts ut mot sådant som får en verklig långsiktig effekt på att minska utsläppen, inledde statsminister Ulf Kristersson (M). 

Den enskilt viktigaste åtgärden för 2045-målet, är kärnkraft, fortsatte statsministern och upprepade på så sätt det budskapet som trummats in sedan Tidö-avtalet slöts förra året. Men efter att regeringen, från och med nästa år, minskar inblandningen av biodrivmedel kraftigt, vilket kommer att öka utsläppen – var den stora frågan, hur gapet skulle kunna slutas med ny politik, för att nå 2030-målet.

Nationell utsläppshandel ska utredas

Så vad kom då regeringen med för besked? När ordet kom till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari började hon med att såga reduktionsplikten.

– Den tidigare klimatpolitiken lade alla ägg i samma korg. Ett enda styrmedel, reduktionsplikten, skulle näst intill ensamt se till att vi nådde våra klimatmål. Det finns en rad problem med den politiken, sa hon och pekade ut kostnader för hushållen och att mängden biobränsle är begränsad. 

Istället ska en bred palett av åtgärder ersätta reduktionsplikten, förklarade klimat- och miljöministern. Vilka de ska bli ska nu utredas där huvudspåret ska vara ett nationellt utsläppshandelssystem, som hon beskriver som ett ”kraftfullt ekonomiskt styrmedel”. Därutöver pekar hon på att Sverige ska införa den utvidgade utsläppshandel som EU tagit beslut om, som kan börja gälla från 2027. 

– Det här är ett stort steg framåt för flera sektorer som därmed ingår i utsläppshandeln och behöver minska sina utsläpp. Till exempel bränsle från vägtransporter, jordbruk, skogsbruk och fiskebåtar. I samband med detta så ska förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll tas fram.

På frågor vilken effekt förslagen kommer att ha på utsläppen, hänvisade Romina Pourmokhtari till den klimatredovisning som ska finnas med i samband med regeringens höstbudget. Under presskonferensen hänvisade regeringen också till den utredning som ekonomen John Hassler kom med i oktober, där han föreslår att klimatmålen till 2030 ska göras om, för att bättre linjera med EU:s klimatmål. Med orden, ”jag är helt övertygad om att den här klimathandlingsplanen kommer att sätta Sverige på rätt kurs,” avslutade Romina Pourmokhtari presskonferensen.

”Kan inte bara skita i delar man inte gillar”

Men Mattias Goldmann vid 2030-sekretariatet tror inte att innehållet leder oss till våra klimatmål. Han tycker också att handlingsplanen ”ignorerar” 2030 och 2040-målen. 

– Det är rent lagtrots från regeringens sida på ett sätt som jag är bekymrad för i en demokrati, så länge en lag gäller, så ska man följa den, och har man ambition att ändra den, så får man gå till riksdagen med det. Men under tiden kan man inte bara skita i delar man inte gillar.

”Ska inte lägga pengar på att det blir verklighet”

Han håller det också för otroligt att regeringen kan förverkliga ett nationellt system för utsläppshandeln som nu ska utredas – då SD gjort det till en hjärtefråga att säga nej till förslag som kan höja priset på drivmedel.

– Jag tycker att regeringen är rätt ute i att efterlysa det som är kostnadseffektivast och ett utsläppshandelssystem kan vara det. Men så fort regeringen har sagt det så säger de direkt att det får inte drabba hushåll och i princip säger man att det får inte drabba SD-väljare. Så att vad ett sådant utsläppshandelssystem leder till, hur det utformas, vilka prisnivåerna blir – allt det avgör ju vad klimatnyttan blir, om den blir någon alls, säger Mattias Goldmann och lägger till:

– Jag tror inte man ska lägga särskilt mycket pengar på att det verkligen blir av.

Varnar för ett tempotapp

Att fokus i handlingsplanen ligger på utredningar och analyser, beskriver han som ett tempotapp, samtidigt som det brådskar. Ändå finns det åtgärder som är utredda och remissbehandlade, färdiga att ta beslut om, så som förbättringar för cykeln och ett färdmedelsneutralt reseavdrag, enligt Goldmann.

– Sju partier, inklusive alla regeringspartierna, var överens om ett färdmedelsneutralt reseavdrag. Ska det nu utredas igen?

Greenpeace vill att Pourmokhtari avgår

Mattias Goldman är inte ensam om att skälla på partierna. Bland miljörörelserna, är besvikelsen stor. Greenpeace så pass, att organisationens Sverigechef, Erika Bjureby, anser att det är dags för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att avgå.

– Måttet är rågat. En miljöminister som ökar utsläppen och inte kan visa hur de ska minska i närtid har misslyckats med sitt uppdrag och agerar helt emot vetenskapens larmrapporter, säger hon i ett uttalande.

Även Världsnaturfonden WWF sågar klimathandlingsplanen. 

– Tyvärr är slutsatsen tydlig och nedslående – den politik som regeringen genomfört hittills och den som presenteras i klimathandlingsplanen innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka kommande år. Det är graverande. Regeringen måste hantera klimatfrågan som den brännande ödesfråga den är, säger Gustaf Lind, miljöorganisationens generalsekreterare.

Naturskyddsföreningen kallar det i sin tur en ”klimatplan utan handling”.

– Planen levererar tyvärr inte det som behövs, eftersom den saknar tillräckligt många förslag på skarpa åtgärder som minskar utsläppen i närtid. Klimathandlingsplanens syfte är att ange hur utsläppen ska minska och hur de av riksdagen beslutade klimatmålen ska nås. Det misslyckas den med när det gäller utsläppen fram till år 2030. De utsläpp som sker nu ackumuleras i atmosfären varför kortsiktiga mål är oerhört viktiga och kan inte enbart agera kontrollstationer, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Syre har sökt Romina Pourmokhtari för en enskild intervju utan resultat.