– Idag är en verkligt historisk dag, eftersom vi har levererat på migrations- och asylpakten, möjligen det viktigaste lagstiftningspaketet i detta mandat, säger EU-parlamentets ordförande Roberta Metsola, i ett pressmeddelande. 

Under en presskonferens på onsdagsmorgonen säger hon att hon aldrig hade trott att det skulle ta så många år att få till en överenskommelse på migrationsområdet i EU. 

Bättre än innan

Hon beskriver pakten som ”balanserad mellan solidaritet och ansvar”, men påpekar samtidigt att paketet inte är perfekt, att det inte finns några perfekta lösningar. 

– Men vi har en överenskommelse som är långt bättre än det vi hade innan, säger hon. 

Känslorna delades även av de andra politikerna på plats för att presentera pakten. 

– Efter sju år av politiskt dödläge gjorde vi det äntligen, sade Tomas Tobé, svensk EU-parlamentariker (M) och rapportör för förordningen om asyl- och migrationshantering.

Han tillade att han tror att överenskommelsen kan hjälpa till att återskapa förtroendet mellan stater, och från medborgare, för att EU kan hantera migrationsfrågan på ett bättre sätt än hittills. 

Förvärrar det värsta

Men från vänstern och grönt håll hörs kritik, bland annat eftersom överenskommelsen innebär att människor som kommer till EU:s gräns ska kunna snabbutredas och avvisas. Detta baserat på bland annat vilket land de kommer ifrån och sannolikheten för att en person därifrån skulle ha rätt till asyl. 

EU-parlamentariker Malin Björk (V), som varit vänstergruppens förhandlare för ett av lagförslagen som ingår i pakten, är djupt besviken. 

– Efter den brutala ryska invasionen av Ukraina visade EU att vi kan visa solidaritet för dem som söker skydd. Men istället för att lära oss av den erfarenheten så kommer dagens uppgörelse att institutionalisera och förvärra de värsta delarna av dagens praktik, med massförvar, olagliga direktavvisningar och gränsvåld, säger hon i ett pressmeddelande.

Olagliga undantag

Pakten består av fem lagstiftingsdelar som går ut på att få EU-länderna att dela på ansvaret. Dels handlar det om en obligatorisk solidaritet med de länder som tar ett störst antal flyktingar och migranter vid den yttre gränsen. Här kan länderna dock välja om de vill bidra i form av omplaceringar eller genom att bidra med pengar, något bland annat Amnesty international kritiserar. 

”Istället för att prioritera solidaritet genom omlokaliseringar och stärka skyddssystemen kommer stater att helt enkelt kunna betala för att stärka de yttre gränserna, eller finansiera länder utanför EU för att hindra människor från att ta sig till Europa”, skriver organisationen i ett uttalande idag.

Det kommer också att finnas möjligheter att kräva mer ansvar av medlemsländerna om en situation betecknas som en kris, något som också kan definieras på lokal nivå. 

Men medlemsländerna kommer också att ha möjlighet att göra undantag för flera av asylreglerna i tider av ökade ankomster, vid så kallad ”instrumentalisering” av migranter eller ”force majeure”.

”Dessa undantag riskerar i praktiken att bryta mot internationella förpliktelser enligt flyktingkonventioner och internationell lag om mänskliga rättigheter. De undergräver ett gemensamt, humant svar till människor i behov av skydd, riskerar att människor att drabbas av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och riskerar att normalisera oproportionerliga nödåtgärder vid europeiska gränser, vilket skapar ett farligt prejudikat för rätten till asyl globalt”, skriver Amnesty i sitt uttalande.

Sortering på förhand

Mottagandet vid EU:s yttre gräns kommer dels att att dela upp de som på förhand kan förväntas ha asylskäl och de som inte antas ha det. Alla som anländer kommer också att registreras i en process som bland annat innebär att biometrisk data inhämtas samt att en hälso- och säkerhetskontroll genomförs. 

På en fråga från en grekisk journalist under presskonferensen om det kommer att behöva byggas nya ”fängelseliknande center” vid gränserna svarar Fabienne Keller från Renew, Frankrike, och rapportör för förordningen om asylförfaranden, att det inte är säkert och att många av Greklands befintliga center troligen kommer att kunna användas. 

– Men ordet fängelse är inte rätt ord här. Det handlar mer om ett väntområde. Det skulle kunna vara hus-arrest. Det kan vara tillräckligt för familjer som inte skapar några som helst problem, säger Keller och tillägger att det behövs en fortsatt dialog med ideella organisationer för att  hanteringen på marken ska bli så human som möjligt.

Historiskt dålig överenskommelse

Men många organisationer uttalar stark kritik idag. Paraplyorganisationen ECRE, som samlar 117 organisationer inom flyktingområdet i Europa konstaterar på mikrobloggen X att det är en ”mörk dag för Europa” och att pakten baseras på falska premisser, såsom att personerna som kommer till Europa inte skulle vara i behov av skydd. 

Rädda barnens EU-representant Willy Bergogné konstaterar i ett uttalande att pakten ”kommer att leda till uppenbara kränkningar av barns rättigheter, kommer att äventyra barn på väg och kommer att leda till ytterligare separation av migrantfamiljer”.

– Faktum är att den överenskommelse som nåddes i dag är historiskt dålig. Det är uppenbart att för majoriteten av lagstiftarna var prioriteringen att stänga gränser, inte skydda människor, inklusive familjer och barn som flyr från våld, konflikter, hunger och död samtidigt som de söker skydd i Europa, säger Bergogné.

Malin Björk (V) är inne på samma spår:

– Det här är inte vår pakt. Det är en sorglig dag för alla oss som arbetat för en flyktingpolitik baserad på folkrätten och internationella åtaganden, på värdighet och solidaritet, säger hon.