Med den nya migrationspolitiken vill EU stärka de yttre gränskontrollerna och tidigare i processen skilja på personer med skyddsskäl och sådana som troligtvis inte kommer att få stanna inom EU.

Osäker effekt

Den nya migrationspolitiken går bland annat ut på att vara avskräckande för asylsökande, enligt Bernd Parusel, expert på EU:s migrationspolitik vid forskningsinstitutet Sieps Men vad det får för effekt på antalet personer som vill till Sverige och EU är svårt att svara på, anser han.

– De här effekterna är osäkra och EU:s migrationspolitik verkar redan avskräckande. På kort sikt tror jag inte att vi kommer att märka någon skillnad eftersom det kommer att ta lång tid att genomföra vissa delar av den nya migrationspolitiken, säger han.

Uppgörelsen kommer inte heller att rå på många av de faktorer som ligger bakom migration, såsom krig och naturkatastrofer.

Den är inte heller någon garanti för att antalet personer som får asyl i EU kommer att minska, enligt Parusel.

– Grunden för asylrätten står kvar. Människor som har ett skyddsbehov ska fortsatt få asyl, men man vill att färre personer ska komma och att asylprocessen ska hanteras mer effektivt.

”Har ett humanitärt pris”

Samtidigt har det riktats skarp kritik mot den nya uppgörelsen. I ett öppet brev har bland annat Amnesty International, Rädda Barnen och Oxfam anklagat det nya systemet för att vara ”grymt” och omöjligt att arbeta med.

TT: Ligger det något i kritiken?

– Systemet har ett humanitärt pris. Det kommer innebära att asylsökande hålls inlåsta vid gränsen för att asylprocessen ska gå snabbare. Jag skulle säga att fokus har inte varit att möjliggöra för människor att komma till EU, utan snarare att försöka hålla folk borta, säger Parusel.

Europaparlamentarikern och förhandlaren Tomas Tobé (M) beskriver uppgörelsen som att EU reformerar migrationspolitiken från grunden. En bild Parusel delvis håller med om.

– Den berör väldigt många delar av asylrätten inom EU, men vissa huvudprinciper finns kvar. Det största ansvaret kommer fortsatt att ligga på inreseländerna vid Medelhavet. Den största skillnaden är hur man hanterar situationen vid de yttre gränserna, där man bland annat ska införa screening på asylsökande, säger han.