Den parlamentariska kommitté som arbetat med frågan föreslår att ett särskilt straffansvar ska införas för förnekande, urskuldande och uppenbart förringande av folkmord, brott mot mänskligheten eller andra krigsförbrytelser.

– Men det räcker inte bara att man förnekar eller förringar att en sådan händelse har skett, säger ordföranden för kommittén och justitierådet Stefan Johansson.

Det krävs också att gärningen är ämnad att uttrycka hat, uppmana till våld eller missaktning mot en enskild eller en grupp för att den ska vara straffbar.

Bakgrunden är att EU-kommissionen satt tryck på Sverige och tolv andra EU-länder om att skärpa lagstiftningen.

Utredningen har bedrivits inom ramen för en parlamentarisk kommitté med partier från hela den politiska skalan. Den är helt enig i sitt yttrande.

Skrivningarna som ska införas i brottsbalken föreslås träda i kraft i juli 2024, och det som gäller tryckfrihetsförordningen den 1 januari 2027.

– Det är ett förtydligande av bestämmelsen om hets mot folkgrupp, det är ingen utvidgad kriminalisering, säger Stefan Johansson.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) välkomnar betänkandet.

– Det rör utomordentligt viktiga frågor, både i vår rättsordning och i vårt samhälle i vidare bemärkelse, säger han.

Han tar fasta på att åtta partier är överens. Nu ska förslaget skickas på remiss och sedan tror han att det finns goda förutsättningar att föra frågan framåt.