Över 200 olika protester arrangerades runt om i Frankrike under gårdagen. De största ordnades i Paris där tiotusentals demonstranter marcherade genom staden från Place de la République.
Franska myndigheter uppskattade att sammanlagt 1,2 miljoner människor deltog i protesterna, varav 80 000 i Paris. Fackorganisationernas meddelade i sin tur att demonstrationerna hade samlat 2 miljoner deltagare.
Stora delar av Paris kollektivtrafik stod på torsdagen stilla, precis som tågtrafiken över stora delar av Frankrike.
Var tredje offentligt anställd hade tagits ut i strejk och på tv-kanalen France 2 rullade repriser och i radio fylldes sändningarna med musik, då även många medieanställda lagt ner arbetet. Även delar av landets utbildningsväsende höll stängt.
Och än kan regeringen inte pusta ut. De åtta ledande fackförbunden har redan utlyst en ny storstrejk den 31 januari.
– Vi går på knäna. Den här reformen är sista droppen, sade Florence Trintignac, en av tusentals strejkande i staden Clermont-Ferrand i mellersta Frankrike.
Pensionsreformen som presenterades förra veckan innebär att pensionsåldern för de flesta i landet höjs från 62 år till 64 år. Enligt opinionsundersökningar motsätter sig runt två tredjedelar av fransmännen förändringen – trots att den franska pensionsåldern redan är en av Europas lägsta.
1,1 miljoner – 2 miljoner
Florence Trintignac var inte ensam på gatorna. Fackföreningarna bakom torsdagens massmobilisering organiserade över 200 demonstrationer.
Inrikesdepartementet uppger att 1,1 miljoner människorna gick ut på gatorna för att demonstrera, varav 80 000 i Paris. Fackföreningen CGT säger att siffrorna är mycket större än så, 400 000 bara i Paris och drygt 2 miljoner i hela landet.
Det är första gången som fackföreningarna gör gemensam sak på tolv år – den gången handlade det också om pensionsåldern, som då höjdes från 60 till 62 år.
Men protesterna biter inte på president Emmanuel Macron, som upprepade tidigare budskap om att reformerna är nödvändiga för att rädda hela pensionssystemet.
– Vi kommer att genomföra förändringarna i dialog med alla parter, men också beslutsamt och ansvarsfullt.
Macron hoppades på lugn
Macron, som befinner sig i Barcelona för ett fransk-spanskt toppmöte, sade att han hoppades att demonstrationerna kunde förbli lugna ”utan överdrifter, våld och förstörelse”.
– Jag litar på att de som organiserar dessa demonstrationer ser till att dessa legitima protester kan äga rum utan för stora olägenheter för våra medmänniskor.
Men medan han höll sin presskonferens i Barcelona kämpade kravallutrustad polis mot stenkastande demonstranter i Paris. Mindre bränder bröt ut, skyltfönster krossades och omkring 30 personer greps. Men i övrigt rapporterades demonstrationerna ha gått lugnt till.
Men inte alla strejkade. 40-åriga Liliane Ferreira Marques, försäljare från Boussy-Saint-Antoine strax söder om Paris, säger att hon blir försenad till jobbet eftersom tågtrafiken är så begränsad.
– Jag håller med om de flesta av strejkarnas krav. Men jag får knappt minimilön. Om jag kunde skulle jag ha tågat med strejkarna i dag, men jag har inte råd, säger hon till nyhetsbyrån AP.
Hon och de andra får stöd av oppositionen. Högerextrema partiet Nationell samlings förra partiledare Marine Le Pen skriver på Twitter att reformplanerna måste avbrytas.
”Emmanuel Macron måste ändra sig, det är aldrig för sent att lyssna på fransmännens vilja”, skriver hon.
Fakta: Den franska pensionen
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.
Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – försök som fransmännen protesterat med kraft mot.
1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.
2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.
I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin.
