Under vintern har ett elevborgarråd för klimatet – det första i sitt slag i världen enligt initiativtagarna – genomförts i Karlstad. Barn och ungdomar i kommunens alla förskolor och skolor har haft möjlighet att skicka in förslag på hur kommunen kan minska sina utsläpp och bli mer miljösmart. Nästan 1000 förslag har kommit in och idag, torsdag, ska de 50 bästa väljas ut vid en demokratiworkshop, för att sedan överlämnas till politikerna.

Bakom projektet står Klimatklubben, en ideell förening för klimatengagemang, och Karlstads kommun. Idén kläcktes under en inspirationsdag hos kommunens barn- och ungdomsförvaltning. 

– Jag var inbjuden att snacka om barn och klimat, och lyfte barn och ungas oro och behovet av att lyssna på dem och inte vifta bort oron. I slutet av dagen berättade jag att det finns olika typer av medborgarjuryer, där medborgare får komma till tals, och sa spontant att man kanske kan ha en form av elevmedborgarjury. Alltså ge barn och unga som i dag saknar rösträtt – men som kommer leva med konsekvenserna av beslut som fattas idag – möjlighet att höja sin röst, säger Klimatklubbens medgrundare Emma Sundh.

Åldersanpassade samtal

Klimatångest är en realitet för många barn och unga, och att engagera sig i situationen och känna att man får komma till tals kan vara en metod för att hantera oron. Kommunförvaltningen nappade snabbt på idén, och med medborgarjuryer – som används i flera EU-länder – som förebild lanserades världens första elevborgarråd för klimatet. Första steget blev en omfattande utbildningsinsats.

– Det räcker inte med att utbilda en person och sen ska det sippra ned, alla måste med på tåget och ha samma kunskapsbank. Så först utbildade vi rektorerna, och sedan utbildade vi alla personer som rör sig i förskola och skola, eftersom barnen vänder sig till olika vuxna i skolvärlden.

Dessa vuxna har bland annat fått lära sig hur man pratar med barn om klimatet på ett åldersanpassat sätt.

– För de yngre handlar det kanske mer om miljö och natur, hur man kan hjälpa insekter eller samla skräp, medan de i äldre årskurser ofta har ganska bra koll på vad som händer. Då gäller det att möta dem och inte förminska deras oro utan kunna ge dem en bra handledning, verktyg och möjlighet att påverka, säger Emma Sundh.

Kreativ generation med koll

Sedan årsskiftet har både enskilda elever och hela klasser kunnat lämna in klimatförbättrande förslag på kommunnivå, och det har sammanlagt kommit in 967 stycken. I dag anordnas en demokratiworkshop där två elevrepresentanter från varje kommunal skolas årskurs 4-9 får vara med och finslipa förslagen, och slutligen välja ut 50 skarpa förslag som senare i april kommer att överlämnas till politikerna i Karlstads kommun.

Eleverna har uppskattat att bli lyssnade på under projektets gång, och förslagen visar på stor kreativitet, säger Emma Sundh.

– Det märks väldigt tydligt i förslagen att de har full koll på vad som bör göras. Det är en generation som är van vid appar eller att använda gamification för att göra det enklare att göra rätt. Det skulle kunna hjälpa mycket i omställningen, vi har mycket att lära från barnen.

Transport i topp

Det område som engagerat mest har tveklöst varit transporter, berättar Emma Sundh vidare.

– Det är också inom transportsektorn som de stora utsläppen finns. Vi har fått in förslag om kollektivtrafiken också, som ligger på regionen, men vi samlar in dem och skickar vidare till region och stat, inget förslag ska ligga i en byrålåda.

Från Klimatklubbens sida hoppas man att fler kommuner ska följa Karlstads exempel.

– Det handlar om klimat och miljö alla dagar i veckan, men det här har också väldigt tydlig koppling till hälsa; vi mår bra av att kunna påverka, säger Emma Sundh.

Läs mer:

Skola och klimat viktigaste frågorna för unga: ”Inte konstigt”