Militärövningen Aurora 23 började den 17 april och berör stora delar av Sverige. Det blir en klar påfrestning för klimat och miljö, skriver Kerstin Dahlberg och Ingalill Bjartén – och lär inte ställa några klimatkrav på försvaret.
DEBATT. Två helt olika aktioner lånar namn från morgonrodnadens gudinna, Aurora. Den ena för att rädda planeten åt kommande generationer, den andra för att i manligt militaristisk stil snarare påskynda den kris som klimathotet innebär.
600 ungdomar har i en grupptalan stämt den svenska staten för otillräcklig klimatpolitik. De håller staten ansvarig och försöker nu genom en domstols- process få staten att respektera mänskliga rättigheter. Det är Auroramålet.
Något helt annat är mastodontövningen Aurora 23, som i vår berör stora delar av landet, inte minst Sydsverige. Det är den största övningen på mer än 25 år och cirka 26 000 personer från ett stort antal länder kommer att delta. Det ska övas i såväl luften och havet som på marken. Hur kommer detta att påverka klimatet och miljön? Naturvårdsverket uppger på fråga om klimatpåverkan: ”Vi har inga uppgifter om hur stora utsläpp som sker från Aurora 2023 eller någon annan försvarsövning”.
2020 gjordes en granskning av Försvarets klimatarbete på uppdrag av Svenska freds- och skiljedomsföreningen. I september kom rapporten Frikortet. Det framkom då att Försvarets enda klimatmål var ”extremt oambitiöst” då det inte fanns någon ambition att minska utsläppen från det militära flyget eller övrig övningsverksamhet. Ett krav som ställdes i rapporten var att regeringen skulle inkludera Försvaret i statens miljöledningssystem så att redovisningar av klimat-och miljöarbete skulle bli obligatoriska på samma vis som det är för andra myndigheter. Med andra ord att frikortet skulle dras in. I oktober 2020 föreslog Naturvårdsverket just detta för den dåvarande regeringen.
Klimathotet har inte avtagit sedan 2020, tvärtom. Nyligen presenterade FN:s klimatpanel, IPCC, sin ”sista varning”. Vad har då hänt med kravet på indraget frikort? Naturvårdsverkets svar lyder: ”Nej, regeringen har ännu inte fattat beslut om de förslag till revideringar i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter som Naturvårdsverket lämnade hösten 2020, bland annat förslaget om att Försvarsmakten ska omfattas av förordningen”. Försvaret måste i alla fall lämna uppgift om förbrukad mängd motorbränsle – en uppgift som dock på Försvarets begäran beläggs med sekretess.
Aurora 23 blir en klar påfrestning för klimat och miljö liksom övrig militär verksamhet är det. Flyg, tunga stridsfordon och militära lastbilar är knappast fossilfritt drivna. Och några omfattande klimatkrav på Försvaret är troligen inte att vänta från regeringen, som ser Nato-medlemskap som viktigare än försvar av klimatet och miljön.
