De brottsliga vinsterna av så kallade assistansbedrägerier uppgår till minst 300 miljoner kronor årligen enligt en ny studie, vilket SVT var först med att rapportera. Studien ingår i den granskning Nationellt bedrägericentrum vid polisen inlett mot välfärdsbrottslighet. 

SVT skriver att 448 personer misstänks för bidragsbrott under perioden 2019-2021 och ger exempel på olika former av bedrägerier: ”Assistenter som fuskar med arbetstider och personer som fejkar funktionsnedsättningar, med eller utan inblandning av familj eller företag.”

Analytikern Hans Brun bedömer att 10 procent av de misstänkta ”kan kopplas till olika former av organiserad brottslighet och terrorism”.

– Det grundar vi på underrättelseinformation. Vi vet att pengar förts ut till bland annat Balkan och Mellanöstern, men även återinvesterats i annan verksamhet i Sverige, säger han till SVT.

Förvirrad debatt

DHR kritiserar rapporten skarpt i ett pressmeddelande för att den ”misstänkliggör oss som behöver assistans” både som brottslingar och terrorister, genom luddiga och slarviga beskrivningar. Samtidigt tas fokus från vad som ur DHR:s synvinkel är det stora problemet, ”att många som behöver personlig assistans inte ens får det i dag”. 

– Det råder fruktansvärd förvirring i debatten, både från polisen, regeringen och Nationellt bedrägericentrum, säger DHR:s ordförande Åsa Strahlemo.

Bland annat framhåller DHR att det inte framgår av rapporten om de individer som beskrivs är dömda eller enbart misstänkta. Och inte heller hur brotten utförts, eller på vilket sätt gängkriminalitet och terror finansieras.

Karolina Celinska, DHR:s rättighetspolitiska samordnare, anser att talet om ”fuskare” och ”bidragsfusk” blir missvisande i sammanhanget.

– Myndigheter och debattörer måste välja sina ord så att inte vi med funktionsnedsättning generellt sett misstänkliggörs, säger hon.

DHR uppmanar till en ”djupare granskning, som tar hänsyn till de svåra och komplexa strukturerna av det faktiska problemet med kriminaliteten”.