Vägblockader och andra ordningsstörande aktioner har varit närmast synonymt med Extinction rebellion, en klimatgrupp som startades i Storbritannien 2018 och som snabbt gav autonoma avknoppningar runt om i världen. Men när nyårsraketer ännu small över London publicerade Extinction rebellion UK ett uppseendeväckande tillkännagivande med rubriken ”we quit”.

– Medan vi ringer in det nya året gör vi ett kontroversiellt beslut om att tillfälligt flytta fokus från ordningsstörande som främsta taktik, skriver gruppen.

”Det går inte att bära bort så många”

I meddelandet framgår att gruppen inte tar avstånd från ordningsstörande aktioner. Däremot anser man tillfälligt att det är bättre att fokusera på samarbeten och att få folk till klimatdemonstrationer, framför arresteringar och vägblockader. Samtidigt aviserar gruppen om en stor aktion i april utanför Storbritanniens parlament, Westminsterpalatset, dit man hoppas locka minst 100 000 personer. Någon direkt orsak till tillkännagivandet anges inte.

– Är man så många behöver man inte limma eller kedja fast sig, det går inte att bära bort så många ändå, säger den svenska XR-aktivisten Björn Paxling, som själv är dömd till fängelse för att ha limmat fast sig vid en landningsbana på Växjö flygfält.

Björn Paxling säger att han läste tillkännagivandet från brittiska XR med en viss dos av skepsis, han tror inte att det ska uppfattas som något som ”måste” följas, utan snarare som ett sätt att nå den massmobilisering som man vill se utanför Westminsterpalatset i april.

– XR är platt och autonomt och de byter varken krav eller principer, så de kan inte styra om aktivister gör mer störande och uppseendeväckande aktioner eller inte. Av kommentarer och svar på sociala medier är det också tydligt att lokalgrupper fortfarande kan göra precis som tidigare.

Utmanande aktioner

Något liknande beslut har inte tagits inom svenska Extinction rebellion. Men tillkännagivandet från den brittiska grenen väntas leda till diskussion inom rörelsen, där frågan om hur radikala aktioner som ska genomföras är återkommande, enligt Björn Paxling. Han säger att han försvarar de ordningsstörande metoderna, men att det måste finnas en balans. 

– Jag är inte orolig för att vi skulle lägga ned den mer radikala eller störande delen av klimatkampen, jag ser att det också fungerar, säger han.

Han tar Återställ våtmarker som ett exempel på att radikala aktioner, trots negativa reaktioner, är effektiva.

– Jag uppfattar att en absolut majoritet av befolkningen är emot motorvägsblockader och är emot kampanjgruppen Återställ våtmarker, samtidigt som en Sifo-undersökning nyligen visade att man i mycket större utsträckning känner till våtmarkernas betydelse för klimatet. På så sätt skulle jag säga att till och med de här väldigt störande motorvägsblockaderna i rusningstrafik varit effektiva, men som aktivist så är det väldigt utmanande att utsätta sig för vägblockader.

Finns det inte en risk att människor skräms bort från klimatrörelsen?

– Det tror jag, vi säger ibland som hälsningsfras ”love and rage”, vilket symboliserar vad vårt klimatuppror är. Det är kärlek för allt levande, men vi är också vansinniga för att vi lever i en samtid där vi anser att vi måste använda civil olydnad – och störande metoder – för att ha en chans att vända den här klimatkrisen. Vägblockaderna är inte ett ställe där vi symboliserar kärleken i vårt uppror. Det är mycket mer av frustrationen och ilskan i att makthavare inte gör mer eller i praktiken inte gör något alls, så för att känna att man är en del av ett kärleksfullt uppror kan vi inte bara sitta i vägen på gatorna, det kan skrämma bort.