Startsida - Nyheter

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.
Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV