Den 30-åriga fembarnsmamman Henrietta Lacks avled 1951 till följd av en aggressiv tumör i livmodern.

Hon visste inte att läkarna tagit vävnadsprover från tumören och odlat vidare i laboratorium. Eller att cellerna skulle fortsätta att användas i forskning.

Först 20 år senare fick hennes familj veta att cellerna levde vidare och användes av forskare över hela världen och för två år sedan stämde familjen bioteknikföretaget Thermo Fisher Scientific som man anklagar för att ha fortsatt tjäna pengar på de så kallade HeLa-cellerna.

Parterna nöjda

Den stämningen har nu lett till en förlikning som både släktingarna och Thermo Fisher Scientific sägs vara nöjda med. Men uppgörelsen är hemlig.
Parterna är nöjda över att de lyckades hitta ett sätt att lösa frågan och kommer inte att lämna ytterligare kommentarer om uppgörelsen, säger familjens advokat Ben Crump.

Även om Johns Hopkins-sjukhuset i Washington DC, där Henrietta Lacks vårdades och där proverna togs, aldrig sålt eller tjänat pengar på cellinjen har många företag tagit patent på sätt att använda cellerna. Enligt Crump har de tjänat miljarder på det genetiska materialet.

HeLa-cellerna ligger till grund för några av våra viktigaste medicinska upptäckter som poliovaccinet, behandlingar mot Parkinsons sjukdom, herpes, influensa och leukemi, och på senare år vaccin mot covid-19. Forskning som gjorts med dem ligger bakom flera Nobelpris.
Lacks och hennes celler blev allmänt kända i och med boken ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot år 2010.

Kan få postum medalj

Men medan cellerna har fortsatt rädda liv har Henrietta Lacks släktingar levt i fattigdom, utan tillgång till sjukvårdsförsäkringar.

Hennes barnbarn säger i ett uttalande att historien om Lacks är ännu ett exempel på strukturell rasism i USA. ”Exploateringen av Henrietta Lacks representerar den tyvärr så vanligt förekommande kamp som svarta människor har tvingats föra genom historien.”

Förlikningen offentliggjordes på tisdagen, då Henrietta Lacks skulle ha fyllt 103 år. Och historien om hennes liv är inte över. Förra veckan lades ett förslag i USA:s senat om att hon postumt ska ges kongressens guldmedalj – en av USA:s högsta civila utmärkelser.

”Henrietta Lacks förändrade den moderna medicinen. Det är på tiden att vi erkänner hennes livsavgörande bidrag till världen”, skriver den demokratiske senatorn Chris Van Hollen i ett uttalande.

Fakta

Henrietta Lacks diagnostiserades i januari 1951 med elakartad livmoderhalscancer. Läkare tog vävnadsprover från tumören och celler därifrån odlades vidare på laboratorium. Lacks själv gav aldrig sitt medgivande eller fick veta något om detta. Hon avled den 4 oktober samma år. Cellerna började säljas till forskare i hela världen, något som utvecklades till en mångmiljonindustri.

1971 namngav den vetenskapliga tidskriften ”Obstetrics and Gynecology” för första gången Henrietta Lacks som källan till HeLa-cellerna, en uppgift som sedan spreds vidare. På så sätt fick hennes familj reda på vad som hänt.

Boken ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot som publicerades 2010 gjorde hennes historia känd för en bredare allmänhet. Den filmatiserades också och blev en serie på HBO.

2013 slöts en överenskommelse mellan Lacks familj och det statliga amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health. Familjen fick inflytande över vilka forskare som ska få tillgång till informationen från en genetisk kartläggning av HeLa-cellerna. I varje publikation bör också ett särskilt tack till familjen Lacks finnas med, enligt överenskommelsen.

Vanliga celler förlorar delar av de yttersta änden på kromosomerna när de delar sig och kan därför inte dela sig hur länge som helst. Cancercellerna från Henrietta Lacks kan dela sig i oändlighet utan att förändras. Det gjorde dem oerhört värdefulla för forskningen och har använts i tiotusentals experiment. Man bedömer att uppemot 50 ton celler finns spridda över hela världen.