Polisen bör få använda släktforskningsdatabaser för att lösa grova brott, föreslår en utredare. Ett annat förslag är att det ska bli lättare att registrera bland annat dna och fingeravtryck.
Ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas 2020 genom att polisen skickade dna som lämnats kvar på mordvapnet till en kommersiell databas för släktforskning i USA.
Men den metoden stred mot lagen, enligt ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten.
I biometriutredningen, som tillsattes av den förra regeringen 2021, föreslås att förfarandet ska bli tillåtet i framtiden.
”Jag föreslår att dna-baserad släktforskning ska kunna användas vid förundersökning om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn”, skriver den särskilde utredaren Eric Leijonram på Dagens Nyheters debattsida.
Utredningen föreslår även att biometriska underlag ska få tas under en förundersökning om det ingår fängelse i straffskalan för det misstänkta brottet.
”Förslaget förväntas också leda till att biometriska underlag kommer att tas upp av brottsmisstänkta i fler fall i dag”, skriver utredaren.
Ett annat förslag är att uppgifter om döda personer ska få behandlas i biometriregistren över misstänkta och dömda i tio är efter dödsfallet.
”På detta sätt ökar möjligheten att klara upp andra brott som den avlidne kan ha begått”, skriver Eric Leijonram.
Läs mer:
